Skarp kritik mot förslaget till ny finländsk alkohollag–EU-kommissionen kräver tilläggstid

Responsen på förslaget till en ny finländsk alkohollag är sammanställd och en övervägande del av den är kritisk. – Den största överraskningen var att så många uttalade sig och att så många var kritiska till propositionen i allmänhet, säger Kari Paaso, direktör på Social- och hälsovårdsministeriet i Finland.

I början av november 2016 skickades den finländska regeringens proposition med förslag till alkohollag ut på en omfattande remissrunda. Nu har responsen sammanställts. Förutom yttranden från myndigheter, ministerier, expertorganisationer, fackförbund och aktörer inom näringslivet och industrin, kom det bland annat in uttalanden från två riksdagsgrupper, Kristdemokraterna och Samlingspartiet, samt från privatpersoner, Kommunförbundet, Helsingfors stad och Ålands landskapsregering. Också tre internationella aktörer och sex europeiska ambassadörer, stationerade i Helsingfors, uttalade sig. Sammanlagt kom 130 yttranden in under utsatt tid.

– Den största överraskningen var att responsen var så väldigt kritisk. Kritiska röster höjdes från tunga aktörer. Bland annat medborgarorganisationer har blivit mer aktiva i den här frågan, säger Kari Paaso, direktör på Social- och hälsovårdsministeriet.

Enligt Paaso har den alkoholpolitiska diskussionen breddats och numera deltar flera i den.
– Förr var det så att diskussionen var mycket bredare i Sverige, medan till exempel läkarna i Finland avstod från att delta aktivt, men nu har man också från den sidan blivit mycket aktivare.

Alkoholläsk största problemet

I nuläget får detaljhandeln sälja drycker som har tillverkats genom jäsning och som högst innehåller 4,7 volymprocent alkohol. Enligt lagförslaget ska alkoholhalten i de drycker som säljs i butiker höjas till 5,5 procent och kravet på att dryckerna ska vara tillverkade genom jäsning slopas. Det betyder att så kallad alkoläsk, starköl, stark cider och long drink-drycker blandade av gin får börja säljas i butiker, kiosker och på bensinstationer.

– Idén att minska byråkratin inom tillsyn och kring utskänkningen godtas mer eller mindre av alla, men grundtanken: att utvidga försäljningen av alkoläsk till butiker, kiosker och bensinstationer är svår att acceptera. Majoriteten av dem som gav utlåtanden var emot den här idén.

Men det finns också de som applåderar förslaget.

– Samlingspartiets riksdagsgrupp, näringslivet och handeln. Det finns också några som tycker att förslaget är för försiktigt.

Tankesmedjan Libera och ölsällskapet Lukulasit fäster uppmärksamhet vid att man i konsekvensbedömningen fäster så stor uppmärksamhet vid skador, men låter bli att nämna de positiva aspekterna ur konsumentens perspektiv.

Ovanlig respons

Av alla som lämnade in ett utlåtande har en betydande del kommenterat lagförslaget som en helhet. I vissa fall tar man ställning till endast en paragraf, i andra tar man ställning till flera. Bland myndigheterna lämnade till exempel Polisstyrelsen, Tullen, Skatteverket och Valvira in utlåtanden.
– Myndigheterna tittar på förslaget ur sin egen utgångspunkt, polisen vill till exempel ha mer tjänster eftersom de tror att liberaliseringen av alkoholpolitiken förorsakar problem.

Att sex ambassadörer yttrar sig i politiska frågor hör till ovanligheterna, men det gjorde alltså Danmarks, Österrikes, Belgiens, Italiens, Spaniens och Portugals ambassadörer.
– Jag har aldrig, aldrig tidigare upplevt att ambassadörerna frivilligt och på eget initiativ skickar något sådant. Vi fick deras brev, där de starkt stöder propositionen och vi utgick från att det var en offentlig handling. Vi satte ut det på webbsidan där de andra utlåtandena finns, men det tyckte de inte om, säger Kari Paaso.

Bland medborgarresponsen var det distansförsäljningen som engagerade.
– Vi har en mycket, som jag förstår, aktiv aktör i beställningsfrågan, som vill att man kan beställa vin direkt från gårdar utomlands. Han har varit mycket kritisk till de beställningsrestriktioner som finns inskrivna i lagen och då har han eventuellt uppmuntrat andra att vara aktiva. Men det är en viktig fråga och det är bra att den lyfts upp.

Barnens perspektiv saknas

På Åland upplever man att lagförslaget är problematiskt.
– Landskapsregeringen tycker att det kan orsaka problem då man blandar ihop utskänkningen och detaljhandeln. Utskänkningsfrågorna hör till landskapets behörighet och detaljhandeln till fastlandets och vi måste eventuellt titta på den här frågan på nytt.

I utlåtandena var det många som uppmärksammande att barn och unga inte har tagits i beaktande i tillräckligt hög grad.
– Den grupp vid justitieministeriet som går igenom propositioner och deras konsekvensanalyser har i ett mycket tidigt skede sagt att de vill titta mycket noggrant på hur konsekvensanalysen har gjorts i alkohollagen. Efter att ha läst utlåtandena där  barn och unga lyftes upp, försöker vi självklart att förbättra den här delen och göra analyser. Det är en mycket bra poäng som har tagits upp i många utlåtanden.

Grundtanken bibehålls

Sammandraget av remissrundans utlåtanden väckte reaktioner då det offentliggjordes förra veckan.

– Diskussionen har redan spillt över till riksdagen och en del riksdagsledamöter ställer sig kritiska till grundtanken, alltså att utvidga försäljningen av starkare drycker. De säger att man borde formulera det på nytt eller förkasta idén. Men röster från speciellt samlingspartister och sannfinländare säger att grundtanken inte ska röras, att det har man redan kommit överens om mellan partierna. Trots att det under remissrundan fanns många som var kritiska så är det klart att grundtanken bibehålls. Men sen är det självklart många detaljer som ännu kan skrivas om eller på något annat sätt. 

I många utlåtanden poängterades att lagförslaget är motstridigt, att dess syfte inte uppnås med den föreslagna regleringen.
– Vi uppmanades att göra en så bra konsekvensanalys som möjligt. Därför står det i förslaget att om man utvidgar försäljningen av drycker utanför monopolet kan det ha negativa konsekvenser för hälsan, och att det kan gå emot regeringens idé om att minska klyftorna mellan olika socioekonomiska grupper. Det sägs öppet redan nu i förslaget, vi kan inte dölja konsekvenserna.

Samtidigt som remissbehandlingen har pågått har Europeiska kommissionen och de andra medlemsstaterna bedömt om lagförslaget är förenligt med EU-rätten eller inte. Social- och hälsovårdsministeriet har redan fått kommissionens utlåtande, men det är sekretessbelagt.
– Det kan jag säga att kommissionen vill ha mera tid. Det betyder att perioden förlängs med tre månader, före den 15 juni kan Finland inte fatta ett slutligt beslut om lagens innehåll. 

Malin Wikström

Publicerad 23.3.2017.

 

 

Senast uppdaterad

2017-11-22

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet