Från information till restriktion

Den svenska tobakspolitiken har förändrats över tid. Från att rikta information till rökaren om de medicinska riskerna ligger fokus nu på att skydda andra i rökarens omgivning. Jenny Cisneros Örnberg och Tove Sohlberg beskriver hur förändringen i svensk tobakspolitik har gjort snabba restriktiva beslut möjliga.

Redan i början av 1900-talet påbörjades ett visst tobaksförebyggande arbete i Sverige då olika folkrörelser spred information om tobakens risker. År 1918 genomfördes en utredning gällande det ökade bruket av tobak och slutsatsen blev att information var vägen till en mer hälsosam livsstil. Genom att upplysa om de negativa hälsokonsekvenserna av tobaksrökning skulle den rationella individen välja att sluta röka, eller inte ens börja, det vill säga göra ett medvetet rationellt val.  

Under 1950- och 60-talen blev det tobaksförebyggande arbetet mer organiserat och sambandet mellan rökning och ohälsa sattes i fokus.  Detta ledde till ett antal informationskampanjer och preventionsstrategier främst riktade till barn och ungdomar. Inte förrän under slutet av 60-talet och början av 70-talet inkluderades även vuxna i kampanjerna då kraven på mer omfattande åtgärder mot rökningen ökade.

Skydda andra från röken

Mot bakgrund av en kartläggning från Socialstyrelsen tillsattes en utredningsgrupp vilket ledde fram till att obligatoriska varningstexter och innehållsdeklarationer på tobakspaketen infördes genom en särskild lag år 1977, unik i ett internationellt sammanhang. Under 1980-talet stärktes de vetenskapliga bevisen för sambandet mellan passiv rökning och ohälsa. Som en reaktion på detta började ett antal olika myndigheter utarbeta riktlinjer och rekommendationer för rökfria miljöer. Det fokus som tidigare varit på information till den rationella individen började nu skifta till att även inkludera insatser för att minimera de negativa hälsoeffekterna för så kallade passiva rökare.


 

Övergången [...] till dagens mer beskyddande attityd mot tredje part är en av förklaringarna till den snabba, restriktiva och konsensusbaserade utvecklingen av tobakspolitiken...

Det ökade vetenskapliga stödet för tobaksrelaterad ohälsa, både för rökare och för tredje person via passiv rökning, hade lett till en ökad förståelse för behovet av tobaksreglering, både politiskt och bland allmänheten. Behovet av en tobakslag som reglerade fler områden blev tydligare och den 1 juli 1993 trädde den svenska tobakslagen (1993:581) i kraft. 

Följer internationella riktlinjer

Sverige är dock en del i ett större sammanhang och tobakspolitiken har influerats av flertalet andra aktörer och organisationer. Svensk tobakspolitik är därför till stora delar en produkt av WHO:s och EU:s föreskrifter och direktiv. WHO Framework Convention on Tobacco Control (FCTC) trädde i kraft år 2003 och var det första fördraget någonsin gällande folkhälsa. Detta fördrag har blivit undertecknat av alla medlemmar i WHO, inklusive EU och 26 av dess medlemsstater, och Sverige undertecknade fördraget i juli 2005. Implementeringen av FCTC är ett politiskt och juridiskt åtagande, antingen genom att acceptera konventionen som lag eller att som i Sveriges fall anpassa den nationella tobakslagen i linje med konventionen.

Över tid har EU tagit en mer framträdande roll inom tobakskontroll och uppmuntrat medlemsländerna att vidta mer restriktiva åtgärder. Idag är ett av EU:s högst prioriterade områden inom folkhälsa att minska skadorna relaterade till rökning.

Övergången från ett perspektiv där information sågs som nyckeln till att reducera rökning till dagens mer beskyddande attityd mot tredje part är en av förklaringarna till den snabba, restriktiva och konsensusbaserade utvecklingen av tobakspolitiken både på en nationell och på en internationell nivå. Sverige har haft en mer reaktiv än proaktiv inställning inom tobakspolitiken, men andelen rökare i Sverige är ändå förhållandevis låg.


Tove Sohlberg


Detta är ett sammandrag av Jenny Cisneros Örnbergs och Tove Sohlbergs artikel Swedish tobacco policy. From rational choice to 'harms to others', publicerad i den nordiska antologin A Welfare Policy Patchwork - Negotiating the Public Good in Times of Transition.



 

 

Senast uppdaterad

2017-11-16

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet