Forskare efterlyser fokus på äldre patienters bruk av alkohol och psykofarmaka

En norsk studie visar att vårdpersonal inom psykiatrin inte vet tillräckligt om användning av alkohol och psykofarmaka bland äldre patienter. – Man vet väldigt lite om den här patientgruppen, säger projektledaren Aud Johannessen vid kompetenscentret Aldring og Helse

Det har inte gjorts några tidigare studier i Norge där man undersöker hur mycket läkare och sjukvårdspersonal vet om användningen av speciellt alkohol bland äldre patienter inom den psykiatriska vården.

– Man vet väldigt lite om det här, och den första studien vi gjorde är ingen systematisk undersökning, men ger ändå en inblick i hur det ser ut bland patienter över 65 år, säger Aud Johannessen, postdoktor vid Aldring og Helse, ett nationellt kompetenscentrum.

En åldrande befolkning och ett ökande alkoholbruk ligger också som grund för forskningen.
Precis som i de andra skandinaviska länderna har vi i Norge ett annat levnadssätt än tidigare. Folk har mera pengar och är vana vid att dricka mer vin, man dricker till exempel alkohol till maten oftare numera.

Det man också vet är att det används mycket medicin bland åldrande människor.
Vi ville undersöka hur mycket fokus man har på en förhöjd användning av alkohol och psykofarmaka, när man är hos läkaren eller kommer in på en psykiatrisk klinik eller sjukhus.

Vårdpersonalen kartlade

Den första studien gjordes genom frågeformulär. I projektet deltog också professor Knut Engedal och seniorforskaren Anne-Sofie Helvik.
Vi tog kontakt med sjukhus i hela Norge, från norr till söder, och frågade om de vill vara med och kartlägga ett antal patienter. Vårdpersonalen skulle fylla i scheman och ställa frågor till patienterna.

11 sjukhus deltog och patienterna, vars vanor kartlades, utreddes och behandlades på psykiatriska kliniker för patienter över 65 år. På de psykiatriska klinikerna för äldre vårdas patienter som har fått psykiska sjukdomar sent i livet.
Förutom de tillstånd som äldre patienter inom psykiatrin vanligtvis utreds för: demens, depression och ångest, fick patienterna fylla i de så kallade AUDIT- och DUDIT-formulären.

DUDIT-formulären användes i det här fallet för psykofarmaka, så som mediciner utskrivna av läkare, inte för droger så som cannabis eller heroin.
Informanterna bestod av 206 patienter över 65 år, 34 procent av dem var män. 128 av dem bodde ensamma. Många av dem, 35 procent, hade för hög användning av alkohol, enligt tröskelvärdena. 

De som enligt utvärderingen hade ett för högt alkoholbruk hade längre utbildning. Det är i och för sig svårt att fastställa utbildningsnivån på patienter inom den här åldersgruppen, eftersom de inte har haft samma möjligheter till utbildning som man har i dag. Det fanns också en relation mellan hög användning och psykiatriska diagnoser. Några av informanterna hade ett konstaterat alkoholberoende från tidigare.

Johannessen har inget svar på varför de som har längre utbildning dricker mer.
Också i yngre åldersgrupper dricker högutbildade mer, det handlar kanske om ekonomi eller kultur.

Det som studien i alla fall kan sätta fingret på är behovet av ett större fokus på de här frågorna.
För att få ned användningen måste hälsopersonal ha ett öppet fokus på det här och på vilka faktorer som kan knytas till förhöjd användning av alkohol och psykofarmaka. Det är väl svårare i dag att få sömnmedicin och lugnande utskrivna av läkare när du är i femtioårsåldern, än det var för tjugo till trettio år sedan. Man har möjligen ett annat förhållningssätt till den typen av medicin nu, men fortfarande används de här medicinerna mycket, och många använder dem möjligtvis  i kombination med alkohol.

Önskade fortsätta


Efter den första studien fortsatte man att undersöka hur vårdpersonalen upplevde kartläggningen av patienternas vanor. Många i vårdpersonalen fick mer kunskap om hur de kan uppmärksamma användningen av alkohol och psykofarmaka, och speciellt då alkohol. Många av dem som deltog i kartläggningen önskade att de fick fortsätta kartlägga patienternas vanor.

Vårdpersonalen är inte van vid att prata om det här, man tänker att det är något privat. I Norge frågar läkaren sällan eller mycket ytligt om hur mycket och hur ofta en patient använder alkohol. Man fokuserar mer på användningen av mediciner. Det tror jag gäller de övriga nordiska länderna också.

Enligt Aud Johannessen hade man tidigare samma inställning till tobak. 
Tidigare, för tjugo till trettio år sedan frågade man inte om rökning inom vården, det var privat. Det är precis detsamma med alkoholen i dag. Vi har haft en lång period då vi blivit motiverade genom medier, tidningar, att det goda livet är knutet till alkohol. Precis så var det i reklamerna på femtiotalet när man skulle främja rökningen. 

Problemet, enligt Aud Johannessen, är att forskningen känner till vilka skador alkoholen kan orsaka, men att inställningen till alkohol inte har ändrats, trots det.
Man vet massor om skadorna, men det har inte kommit ut till folk. Man har fortsatt med bilden av att livet går ut på att ta ett glas vin till maten, och för många kan det bli för mycket.

Planen är att fortsätta med en systematisk undersökning, eftersom den första studien bara ger ett smakprov på hur användningen av alkohol- och psykofarmaka i den här patientgruppen ser ut. Studien kan i alla fall bidra med ökad kunskap om hur man kan utveckla tjänster för den här gruppen av patienter.

Senast uppdaterad

2017-06-28

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet