Etiska frågor viktiga i nyanserad tobaksdebatt

Vilken funktion har cigaretten? Det är en viktig fråga att ställa inom tobakspolitiken, enligt Tove Sohlberg som har forskat om mäns och kvinnors tobaksvanor. Lagstiftning med målet att avnormalisera rökande riskerar att stigmatisera en redan utsatt grupp i samhället.

Sverige är ingen föregångare inom nordisk tobakspolitik. Trots att enstaka restriktiva lagar infördes i ett tidigt skede fick Sverige inte sin första tobakslag förrän 1993, som kan jämföras med Norges tobakslag från 1975.

På våren anpassade Sverige sin lagstiftning till EU:s tobaksproduktdirektiv och införde strängare lagar för varningstexter och -bilder på tobakspaket och förbud mot vissa smakämnen. De nya lagarna med målet att begränsa tillgång har antagligen ett starkt stöd bland befolkningen, även bland rökare.

Men regeringens utredare presenterade även åtgärder för att avnormalisera rökande genom förbud på uteserveringar, busshållplatser och lekparker.

Marianne Lund skriver att kunskap om det folkliga stödet är en viktig faktor när nya förbud ska implementeras. Det kunde vi även se i Sverige när tobaksskatten höjdes 1997 och åter sänktes på grund av den ökade smugglingen av cigaretter.

 

Ett förbud mot rökning utomhus måste underbyggas med vetenskapliga argument för hälsorisker för andra

 

Tre av fyra svenskar understöder en begränsning av tobaksprodukters synlighet i butiker och förbud mot rökning på särskilda offentliga platser, enligt en opinionsundersökning av Cancerfonden. Bland rökarna är stödet däremot inte lika stort – endast fyra av tio rökare stöder ett förbud mot att produkter syns i butiken.

Lund skriver att det är svårt att legitimera förbud mot rökning på offentliga utomhusmiljöer på grund av att det anses vara opassande beteende eller irriterande för andra. Ett förbud mot rökning utomhus måste underbyggas med vetenskapliga argument för hälsorisker för andra.

 

Det finns skillnader mellan mäns och kvinnors tobaksvanor. Kvinnor uppger oftare att de röker för att få en paus i arbetet, medan män röker oftare av sociala skäl 

 

En viktig fråga inom tobakspolitiken är vilken funktion cigaretten har. Det finns ingen tvekan om att rökning är skadligt, men ändå väljer många att röka – varför?

Det finns skillnader mellan mäns och kvinnors tobaksvanor. Kvinnor uppger oftare att de röker för att få en paus i arbetet, medan män röker oftare av sociala skäl. Rökare som grupp är en minoritet som blir mindre och mindre och vars röst blir svagare och svagare. Men personer som röker kan i sig tillhöra andra marginaliserade grupper. Rökning förekommer oftare bland personer med låg utbildning och låg inkomst och för dem kan tobakskontroll med målet att avnormalisera öka denna känsla av stigmatisering. Därför måste också de etiska frågorna om risken för stigmatisering vara en del av en nyanserad debatt om tobakskontroll.

Tove Sohlberg
Sociologiska institutionen, Stockholms universtitet

Detta är en redigerad version av Sohlbergs kommentar How low can we go? Tobacco Control in Sweden publicerad i Nordic Studies on Alcohol and Drugs.

Publicerad 10.10.2016

Senast uppdaterad

2017-11-22

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet