NAD för lata

Här sammanfattar vi innehållet i Nordic Studies on Alcohol and Drugs och skrapar på ytan av de vetenskapliga resultat som tidskriften publicerar. Klicka dig vidare till artikeln för att få en grundlig beskrivning av studien (alla NAD:s artiklar kan läsas och laddas ner helt gratis).

 

NAD 2/2016 (maj)

Norge: Samband mellan behandlingskultur och överdoseringsdödsfall?

Personer som nyligen avslutat drogbehandling löper en större risk för att överdosera. Artikeln följer med Sam, vars dödsfall kan ha påverkats av riskfyllda rutiner inom behandlingen. Behandlingsystemen kan bli ett ställe för exkludering och marginalisering vilket påverkar klientens självförtroende och kan leda till likgiltighet inför behandlingen.

 


En av tolv läkarstuderande i Litauen har provat koncentrationshöjande droger

Studerande säger att de använder så kallade ”smarta droger” för att höja koncentrationsförmågan och för att orka studera längre. Drogerna är betydligt vanligare bland män: 15 procent svarade att de har provat, medan motsvarande andel för kvinnorna är 5 procent.

 

Brist på information kan bli en barriär för behandling

Platser som erbjuder behandling för alkoholproblem borde ge tydligare information om behandlingens utformning och hur mycket klienterna kan påverka behandlingen. Behandlingsenheter tenderar att informera mer om praktiska detaljer än om innehåll.

Jessica Storbjörk ger förslag på hur behandlingsenheter kunde bli bättre på att möta klienternas önskemål om information.

 Vägen bort från alkoholproblem beskrivs som en gradvis förändring. Hur kan man ge information om en behandling då klientens situation förändras? kommenterar Katja Kuusisto.

Morten Hesse skriver att allmänheten borde bli bättre informerade om möjligheterna som finns för att ändra sina alkoholvanor. Det är något som har glömts bort, skriver Hesse.

 

AA-möten på webben ger en plats för samhörighet i Ryssland

I Ryssland, var det kan vara svårt att hitta behandling för alkoholproblem, spelar webbaserade AA-grupper en stor roll för att skapa en känsla av samhörighet. Särskilt för kvinnor, vars alkoholproblem stigmatiseras i större utsträckning, kan webbforum fungera som en plats för att möta andra i samma situation, skriver författaren.

 

NAD 1/2016 (februari) TEMA: Gambling

Australien: Sociala nätverk påverkar kvinnors gamblingvanor

Kvinnor kan se gambling som ett sätt att umgås med andra, hantera stress och fly traumatiska händelser. Det här gäller både dem som anser sig spela för nöjes skull och dem som anser sig ha ett problem. Kvinnor med problem beskriver sig som ensamma och ångestfyllda.

 

Kvinnors gamblingvanor påverkas av politik, sociala och kulturella faktorer

Artikeln ger en insikt i hur finska kvinnor talar om och beskriver sina gamblingvanor. Kvinnorna lägger vikt vid hur deras sociala omgivning accepterar gambling. En del kvinnor beskriver hur de döljer effekterna av sina spelproblem utav rädsla för att förlora sin partner.

 

Svenska män och kvinnor har olika spelvanor

Män satsar pengar oftare på hästar och sport, medan kvinnor satsar på lotterier och bingo. Artikeln kategoriserar de tillfrågade personerna enligt hur ofta de spelar. Poker och vadslagning förekommer inte alls bland dem som spelar sällan. I gruppen som spelar mycket är bingo betydligt vanligare bland kvinnor, medan poker är vanligare bland män.
popNAD: Män och kvinnor spelar fortfarande olika 

 

Gambling och risktagande bland finländare – hur förändras det över tid?

Artikeln bekräftar tidigare forskning om skillnader mellan mäns och kvinnors gamblingvanor, det vill säga att män oftare har spelproblem än kvinnor. Män i åldern 26-28 är dem som oftast både har gamblingproblem och riskfyllda alkoholvanor, medan motsvarande åldersgrupp för kvinnor är 18-21 år. Artikeln diskuterar också risktagande, som stiger med åren bland män och sjunker bland kvinnor då det kommer till alkoholvanor. Hur påverkar det gamblingvanor?

 

Gambling: Från ett samhällsproblem till ett individuellt beroende

Då svenska politiker debatterade spelproblem på 70-talet porträtterades det som ett tecken på andra problem i samhället. På 2010-talet har perspektivet förändrats och problemet anses bero på en individs beroende. Artikeln diskuterar betydelsen av begreppet medikalisering och hur det förändras över tid.
Läs på popNAD: När spelande blev en sjukdom 

 

Gambling och gaming: Om att vara i zonen eller känna flödet

Att vara i ”zonen” – att känna sig som ett med en spelmaskin, så att man till och med inte äter eller går på toaletten – jämförs i denna kommentar med att uppleva ett ”flow” – att bli totalt hängiven ett spel, som till exempel schack eller videospel. De uppfattas olika trots att de båda ofta betyder isolering. Hur kommer det sig?
popNAD: Zone-tilat ja virtauskokemukset


NAD 6/2015 (december)

Ledaren: Folkhälsan ignoreras i förslag om monopolets avveckling

Lagförslaget om att avveckla det isländska alkoholmonopolet tar inte i beaktande folkhälsoriskerna utan drivs endast av handelsintressen, skriver Sveinbjörn Kristjánsson och Rafn M. Jónsson från Hälsodirektoratet på Island i numrets ledare.
popNAD: Folkhälsan ignoreras i förslag om monopolets avveckling 


Spirituelle opplevelser av hallusinogener

Såkalte «trips» på hallusinogene rusmidler forberedes nøye. Noen planlegger turen flere uker i forveien, og man er meget opptatt av å fremdyrke positive sinnstilstander i perioden frem mot turen. Petter Grahl Johnstad har intervjuet brukere, som generelt beskriver positive erfaringer av hallusinogener i en spirituell kontekst.
popNAD: Spirituelle opplevelser av hallusinogener 

 

Estland: Nyktra accepteras inte på blöta fester

Denna studie analyserar webbforum där unga skriver om hur man kan hantera att vara nykter på fester. Generellt ger inläggen bilden av att alkohol är en naturlig del av att festa och att enskilda personers abstinens inte accepteras i festmiljöer. Samtidigt så anses det vara ett tecken på kontroll och självständighet om man på en del fester väljer att vara nykter. Studien föreslår att förebyggande arbete ska fokusera på att ändra attityden mot nyktra unga snarare än uppmärksamma skadliga effekter av alkohol.

 

Finland: Höjd åldersgräns på spelmaskiner minskar spelandet bland minderåriga

Andelen unga i åldern 12-16 år som har spelat på spelmaskiner under det senaste halvåret minskade drastiskt mellan åren 2011 och 2013: från 44 procent till 13 procent. Finland höjde åldersgränsen för spelmaskiner från 15 till 18 år för fem år sedan. Förutom åldersgränsen har tillgängligheten till maskiner inte minskat.
popNAD: Ikärajan nosto vähensi alaikäisten raha-automaattipelaamista 

 

Finland: Barn till mammor med missbruk löper större risk för psykisk ohälsa

Barn till mödrar med missbruksproblem löper en större risk för att utveckla social eller psykisk ohälsa. Studien baserar sig på registerdata över alla som föddes i Finland 1997 och deras mödrar, närmare 58 000 till antalet. 1,4 procent av barnen hade mödrar med ett registrerat missbruksproblem.

 

Norge: Det sociala påverkar drickande även bland väldigt unga

Sociala faktorer påverkar alkoholvanorna bland unga i årskurs 7, det vill säga i en ålder då alkoholkonsumtionen ännu generellt är låg. De elever som beskriver att deras föräldrar vet vem de umgås med och var de spenderar sin tid rapporterar också drickande i mindre utsträckning. Elever med vänner som dricker tenderar också att själva dricka.

 

Irland: Inga tecken på en restriktioner trots problematisk alkoholkonsumtion

Det är svårt att säga hur den ekonomiska krisen har påverkat alkohol- och narkotikaområdet i Irland efter 2009. Alkoholkonsumtionen har påverkats av skatteändringar under senare år, men den minskade köpkraften i samband med krisen tycks inte ha haft en stor påverkan. Shane Butler och Ann Hope skriver att konsumtionsnivån av alkohol är problematiskt hög och att det inte tycks finnas politisk vilja att införa restriktioner.

 

Nordisk alkoholstatistik 2009-2014


 

NAD 5/2015 (december)

Social status kan påverka risken för alkoholrelaterat våld

Denna studie tyder på att alkoholrelaterat våld inte bara beror på dryckesmönster, utan också är beroende på social tillhörighet. Lågutbildade och ogifta löper större risk för att uppleva alkoholrelaterat våld, vilket ifrågasätter tidigare forskning som visat att förekomsten av våld fördelar sig lika över olika sociala samhällsgrupper.

 

Finland: Våld och gambling – finns det en koppling?

Risken för våldsamt beteende bland unga ökar i samma takt som spelande ökar, visar denna finska studie. Gambling ännu är relativt vanligt bland minderåriga: var femte 14-åring spelar minst en gång i månaden, trots att åldersgränsen är 18 år. Forskarna säger att våld måste tas upp i det preventiva arbetet med unga som spelar.

 

Mätverktyg för att mäta alkoholprevention på lokal nivå

Svensk alkoholprevention styrs allt mer på lokal nivå, men det finns lite kunskap om hur kommunernas verksamhet har förändrats över tid. Mätverktyget som presenteras i denna artikel visar att preventionsarbetet har ökat generellt i kommunerna mellan åren 2006 och 2010.

 

10 år av substitutionsbehandling i Norge – hur har det gått för de i behandling

Denna studie har studerat en grupp personer med bland annat heroinmissbruk, för att se skillnader mellan dem som fått substitutionsbehandling (LAR) och dem som fått annan behandling. Bruk av heroin och kriminalitet minskade ordentligt i båda grupper, men bruk av benzodiazepiner hade inte minskat bland LAR-patienterna trots att det hade halverats bland de övriga. Av de som intervjuades 1998 hade 15 procent avlidit 2009.

 

”Dynamisk kontroll” viktigt i missbruksbehandling i norska fängelser

I denna studie beskrivs missbruksbehandlingen i norska fängelser som human med fokus på rehabilitering. Personalen beskriver en positiv och avslappnad atmosfär, med lite fokus på kontroll och nära kontakt till fången.

 

Skapandet av ”Addictology” bakom järnridån

Hur formades beroendevetenskapen i kommunismens Tjeckoslovakien. Denna artikel beskriver hur praktiker bakom järnridån fick definiera beroende utan allt för stort inflytande från väst, för att inte stämplas som illojala staten. Detta banade väg för det vetenskapliga ämnet ”Addictology”, som man nu kan studera på kandidat-, magister- och doktorandnivå.

 

NAD 4/2015 (september)


Ledaren: Då forskningen blir nischad förloras helhetsbilden

Hur går det för ANDT-forskningens breda förankring då forskningen blir allt mer nischad och specialiserad? Matilda Hellman diskuterar förhållandet mellan grundforskning och tillämpad forskning och det kortsiktiga perspektivet i finansieringen.

 

 

Vad folkhälsoperspektivet inte tar i beaktande

Ole Rogeberg skriver att folkhälsoperspektivet inom narkotikapolitiken misslyckas med att ta i beaktande en del aspekter, som till exempel inverkan av den illegala handeln och de positiva effekterna som användare själva ser på sitt bruk. Han kopplar sina tankar till boken Drug policy and the public good av Thomas Babor.
popNAD: Hva folkehelseperspektivet overser i rusmiddelpolitikken

Läs Babors kommentar på artikeln...
Läs Robin Rooms kommentar på artikeln... 

 

Katmissbruk – ett kulturellt eller socialt problem?

Katmissbruk ses i Skandinavien som ett somaliskt problem, som kräver riktade insatser. Denna diskursanalys av rapporter från lokala projekt i Danmark, Norge och Sverige visar att sociala aspekter, som kön och klass, faller i skuggan av de kulturella, det vill säga somaliska, faktorerna.
popNAD: Kat – ett socialt problem i kulturell förklädnad

 

Hög tillit till myndigheters riskinformation bland svenskar

Fyra av fem svenskar litar på riskinformation som myndigheter ger om tobak, snus och alkohol, visar denna studie. Män misstror myndigheterna i större utsträckning än kvinnor.
popNAD: Litar svenskar på myndigheters riskinformation?

 

Norge: Alkoholrelaterad sjukfrånvaro vanligare bland män och singlar

Att vara låginkomsttagare och inte ha barn är andra faktorer som ökar risken för alkoholrelaterad sjukfrånvaro bland unga. Däremot hittar denna studie inget samband mellan utbildningsnivå och sjukfrånvaro.

 

Sverige: Ungas fester flyttar inomhus

Denna artikel beskriver hur unga har flyttat festerna från parker och torg till det egna hemmet. Bakom dessa låsta dörrar förlorar vuxna insyn, men unga anser sig vinna kontroll över sitt festande.


 

NAD 3/2015


Alkohol- och drogfrågor nedprioriteras i krisländer: I Island höjdes alkoholskatten, i Ungern tilläts hembränning.

Kvinnor slutar röka för andras skull – män för sin egen

Dansk substitutionsvård mest flexibel, svensk striktast

Äldre anses mer ansvariga för sitt missbruk än unga

Kriminalitet i Frankrike, konsumentskydd i Finland motiv för restriktiv gamblingpolitik

 

Alkohol- och drogfrågor nedprioriteras i den ekonomiska krisens kölvatten

Gemensamt för Grekland, Island och Ungern – tre länder som befinner sig i eller som nyligen har tagit sig ur ekonomiska kriser – är att alkohol- och drogfrågor nedpriorites, dels på grund av att andra sociala frågor anses vara viktigare och dels för att konsumtionen minskar.

Tre skribenter diskuterar den europeiska finanskrisens konsekvenser för olika alkohol- och drogrelaterade frågor i Island, Ungern och Grekland. Vilka förändringar kan man se i bruk, behandling, politik och forskningsanslag? Nedprioriteringarnas karaktär påverkas av ländernas social- och alkoholpolitik. I Island höjdes alkoholskatten, i Ungern tilläts hembränning.
Läs om Grekland…
Läs om Island…
Läs om Ungern…

 

(Sverige) Kvinnor slutar röka för andras skull – män för sin egen

Kvinnor slutar att röka för andras skull och använder sig av professionell hjälp och nikotinersättning i större utsträckning än män. Män slutar ofta röka för sin egen skull och ser själva rökandet inte som problematiskt i lika stor utsträckning som kvinnor. Många män använder snus för att sluta röka och ungefär hälften fortsätter att bruka det. 
Läs artikeln…

 

Dansk substitutionsvård mest flexibel, svensk striktast

I Danmark minskar substitutionsvården, medan den ökar I Sverige och Norge. Den finska vården är mer decentraliserad än i Sverige och Norge och består av mindre behandlingsenheter.Överlag har Danmark den mest flexibla behandlingen med ett lågt antal dödsfall (0,3 %), medan Sverige ställer sig på andra sidan skalan, med strikta regler och relativt många antal dödsfall (2,7 %).

Författarna uppmanar Finland att fokusera på att förkorta köerna till behandling, upprätta register och införa nationella riktlinjer för behandling.
Läs artikeln…


(Norge) Äldre anses mer ansvariga för sitt missbruk än unga

Studien ser på hur personal inom behandling talar om ålder i förhållande till ansvar för missbruk. En ”ung missbrukare” ges en annan betydelse än ”äldre missbrukare” och attityder både bland personalen och institutioners riktlinjer förespråkar fokus på unga missbrukare. Unga ses som mer sårbara och personalen anser sig ha ett större ansvar att påverka deras situation, medan äldre ses som aktiva agenter, med ett större personligt ansvar.
Läs artikeln…

 

Kriminalitet i Frankrike, konsumentskydd i Finland motiv för restriktiv gamblingpolitik

Frankrike rättfärdigar en restriktiv gamblingpolitik med att den förebygger kriminalitet, medan Finland motiverar sina monopol med att intäkter går till allmännyttiga ändamål – något som inte ses som giltig orsak av EU-domstolen. I båda länder betonas konsumentskyddet allt mer.
Läs artikeln…
Läs också: Spelmonopolens balansgång, en intervju med Tuukka Tammi

 

(Danmark) De som på egen hand tar sig ur sitt alkoholmissbruk poängterar att bruket inte har varit problematiskt

Denna studie jämför hur före detta storkonsumenter av alkohol – dels personer som deltagit i AA och dels personer som har slutat på egen hand – beskriver sin väg ur missbruket. För deltagare i AA har samhörigheten och det gemensamma målet spelat en viktig roll. De som gått en egen väg är noga med att poängtera att de inte har haft ett problematiskt bruk av alkohol, utan endast ett överdrivet. 
Läs artikeln…

 

Läs också: Redaktör Tom Kettunens rapport från Sonads årsmöte i Stockholm.



 

NAD 2/2015

Var tredje svensk med narkotikamissbruk i ung ålder hade dött vid 56-års ålder.

Fångar är positivare gentemot behandlingspersonal än gentemot övrig fängelsepersonal.

En norsk öppen drogscen ger plats för gemenskap och erkännande för de som besöker den, trots dess stigma.

Italienska socialarbetare reagerar kraftigare på minderårigas drickande än sina svenska kollegor.


Den sociala exkluderingen av svenska narkotikabrukare

Denna studie följer en kohort Stockholmare (födda 1953) från tonåren fram 56 års ålder och jämför personer med dokumenterat narkotikabruk med resten av årskullen. 

3 procent av hela gruppen hade minst en indikator på narkotikabruk. Av dessa var 67 procent män och 33 procent kvinnor. Vid 56 års ålder hade fler än var tredje person med narkotikabruk avlidit, medan knappt var femte hade någorlunda välbetalda jobb (jämfört med 5 procent avlidna och 76 procent i arbete för resten av årskullen).
Läs artikeln... 

Jessica Storbjörk, Edle Ravndal och Heini Kainulainen kommenterar artikeln och diskuterar social integrering, marginalisering och hur vi behandlar narkotikabrukare.

 

Fängelsepersonalens attityd viktigare än behandlingsmetod för fångar i narkotikabehandling

Fångarna deltar i narkotikabehandling av olika skäl. Det kan till exempel handla om hälsoskäl, bättre fängelseförhållanden, strävan att bli drogfri, eller om att återupprätta relationen till familjen.

Denna studie visar att fångarna verkar betrakta kontroller och sanktioner som en del av vardagen och kritiserar dem överraskande sällan. Personalens attityd upplevs som viktigare än valet av behandlingsmetoderna. 
Läs artikeln... 

 

Livets gång vid en stigmatiserad offentlig plats

Denna studie baserar sig på deltagande observationer under ett helt år vid en mötespunkt för narkotikabrukare i en norsk stad. Målet är att undersöka vad stigmatiserade människor får ut av att besöka och vistas vid en stigmatiserande plats.

Platsen visar sig vara en social mötesplats där marginaliserade människor kan finna erkännande, gemenskap och värdighet genom vardagliga ritualer, och där personliga berättelser och skämt kan omkullkasta etablerade maktförhållanden. 
Läs mer på popNAD...
Läs artikeln... 

 

Vilka rusmedelsförebyggande strategier för ungdomar är effektiva?

Denna översikt av olika rusmedelsförebyggande strategier riktade till ungdomar granskar hur effektiva olika strategier är genom att sammanfatta det vetenskapliga stödet för dessa. Effekterna gällande skolbaserade förebyggande program är lovande medan effekterna är mindre övertygande för förebyggande program som är mångbottnade, granskapsbaserade eller familjebaserade.
Läs artikeln... 


Italienska socialarbetare oroligare än svenska kollegor för minderårigas drickande

Denna studie jämför reaktioner hos italienska och svenska socialarbetare på alkoholmissbruk bland minderåriga. Studien visar att svenska socialarbetare, till skillnad från de italienska, i större utsträckning ser drickande som ”normalt” uppförande bland tonåringar och tenderar att inte direkt ingripa.
Läs artikeln...

 

Läs också Per Bindes och David Forsströms kommentar på den svenska översättningen av "Gambling Disorder" i DSM-5  och en sammanfattning av nordisk alkoholstatistik 2008-2013.

 


NAD 1/2015

Var femte norrman har en riskabelt hög konsumtion av alkohol. Över fyra procent av svenska befolkningen har prövat anabola steroider. Föräldraskap och äktenskap minskar risken för att drabbas av alkoholrelaterade problem. Dessa och fler resultat hittar du i årets första nummer av NAD.

 

 

 

Hur utbrett är det icke-medicinska bruket av androgena anabola steroider i Norden?

Enligt denna studie har 4,4 procent av svenskarna någon gång använt androgena anabola steroider i icke-medicinskt syfte. För norrmännen, danskarna, finnarna och islänningarna är siffrorna lägre, 0,5-2,4 procent.

Denna litteraturgenomgång och meta-analys är den första av sitt slag i Norden och baserar sig på studier som totalt innefattar 233 475 personer. Enligt författarna borde det icke-medicinska bruket av androgena anabola steroider betraktas som ett allvarligt folkhälsoproblem i Norden.
Läs mer på popNAD...
Läs artikeln...

Kommentarer: Rafn Jónsson ger ytterligare information om situationen i Island, medan Bilgrei och Sandøy debatterar med Sagoe och Pallesen om det verkligen utgör ett allvarligt folkhälsoproblem. Kerstin Stenius kommenterar även denna debatt i sin ledare.
Läs kommentarerna...

 

Alkoholkonsumtionen högre bland cannabisanvändare i Norge

Övergången från ungdom till vuxen ålder brukar medföra förändringar i bruket av rusmedel. Denna norska longitudinella panelundersökning studerar sambandet mellan användning av cannabis och alkohol i förhållande till det vuxna livets ansvarsroller.

Föräldraskap och äktenskap minskar risken för att drabbas av alkoholrelaterade problem. Dessutom kommer studien fram till att alkoholkonsumtionen är betydligt högre bland cannabisanvändare under hela perioden från ungdom till vuxen ålder. Användningen av cannabis, nivån av alkoholkonsumtion och risken för att uppleva alkoholrelaterade problem minskar när årskullar blir äldre.
Läs mer på popNAD...
Läs artikeln...


Var femte norrman dricker riskabelt mycket

I denna norska befolkningsundersökning använder man sig av AUDIT-instrumentet för att uppskatta hur stor andel av befolkningen som konsumerar riskabla mängder alkohol. Forskarna kom fram till att 17 % föll inom Världshälsoorganisationens riskkategorier. Även om totalkonsumtionen är relativt låg i Norge menar forskarna att ungdomarnas berusningsdrickande ger omfattande negativa konsekvenser.
Läs artikeln...

 

Hasardspel: var drar läkare gränsen mellan problematiskt och oproblematiskt beteende?

 Allmänläkare är nyckelpersoner i bestämmandet av vad som betraktas som spelproblem. Författarna visar hur skillnaderna i problemdefinitioner verkar vara relaterade till vem som vårdar och hur spelandet regleras i tre länder: Finland, Frankrike och Tyskland. De pekar på hur viktigt det är att ha kulturell känslighet då man skapar rekommendationer för sociala interventioner. Studien baserar sig på fokusgruppsintervjuer.
Läs mer på popNAD...
Läs artikeln...


Implementeringen av ansvarsfull alkoholservering i svenska kommuner

År 2008 uppgav 90 procent av landets kommuner att de helt eller delvis arbetade med Ansvarsfull alkoholservering (AAS). AAS mål är att minska våld och skador vid alkoholkonsumtion på restauranger, barer och nattklubbar och att utveckla en restaurangkultur där man inte serverar underåriga och berusade personer.

Metoden introducerades i Stockholm under andra hälften av 1990-talet med goda resultat. Denna kvalitativa uppföljningsstudie tittar på hur väl implementeringen har lyckats i sex kommuner och kommer med förslag på hur man kan undvika problem. 
Läs artikeln...


Närståendes betydelse för att ändra på missbruket

Vilken betydelse har vänner och familj när en person förändrar sitt beteende? Denna studie analyserar på vilka sätt närstående beskrivs som stöd och hinder för förändring i berättelser bland personer i kriminalvården. En av slutsatserna är att närståendes betydelse inte får förbises i motiverande samtal eller annan missbrukarvård.
Läs artikeln...



NAD 5-6/2014 Dålig vana, sjukdom eller brott?

Hur uppfattar vi beroende? Detta nummer av NAD fokuserar på uppfattningar av beroende och hur den har förändrats och varierat över tid. Hur vi har talat om beroende - valet av begrepp och ord - har påverkats av samhällets syn på beroende, men också i sin tur påverkat hur samhället bemött beroende.  

Artiklarna beskriver fyra nordiska samhällen och spänner sig över de senaste 150 åren. Numret berör bland annat synen på tobak i Norge och bemötandet av narkotikaproblem i Sverige och Danmark sedan 1800-talet. 

 

Ledare: Från pragmatism till idealism - och vice versa.

Det har skrivits mycket om alkoholens begreppshistoria i Norden medan andra droger inte har fått samma historiska uppmärksamhet. Detta nummer breddar förståelsen för hur psykoaktiva substanser har diskuterats i Norden genom att också studera tobak och narkotika.

Robin Room skriver i sin ledare att artiklarna visar hur tobak och andra droger har behandlats olika. Medan pragmatiskt tänkande har varit drivkraften för åtgärder mot tobak, så har idealism kännetecknat debatten om narkotika. Det gäller särskilt i Sverige och Norge vars narkotikapolitik har haft ett narkotikafritt samhälle som mål. Samtidigt har trenden varit den motsatta i Finland, där skadereducerande åtgärder har vunnit starkare fotfäste i drogpolitiken, medan tobakspolitiken drivs av en allt starkare idealism.

Robin Room “Hard-to-define abstract concepts”: Addiction terminology and the social handling of problematic substance use in Nordic societies 

 

Norge: Svag tidig tobaksrörelse åstadkom inga tobaksrestriktioner

Många av de argument som används idag av tobaksmotståndare användes redan på 1920-talet. Man moraliserade kring passiv rökning, påpekade det goda i en hälsosam livsstil och den fördärvliga slösaktigheten i att lägga pengar på en farlig produkt.

Tobaksrökning sågs i början av 1900-talet som ett moraliskt problem och uppfattades inte som ett beteende- eller beroendeproblem, vilket var den stämpel som alkoholen hade vid samma tidpunkt. Överlag var motståndsrörelsen mot tobak marginell.

Både före och efter första världskriget diskuterades ett tobaksmonopol i Norge, med ekonomiska intressen som argument, men det blev inget monopol och heller inget kommunalt tillståndssystem på 1920-talet. De moraliska argumenten var inte tillräckligt brett förankrade, och motståndsrörelsen fick ingen stark allians med medicinen eller statsekonomin i det decentraliserade Norge.

Läs hela den populärvetenskapliga versionen: Antitobakksbevegelsens vei i Norge

Gunnar Sæbø Away with tobacco? On the early understandings of tobacco as a problem and the associated attempts at political regulation of tobacco in Norway 1900–1930

 

Sverige: Pionjärer inom skadereduktion med tobakskliniker och nikotintuggummi

Sverige har haft en pionjärroll i skademinskande insatser mot rökning.  Redan i slutet på 1950-talet öppnades den första tobakskliniken i Stockholm av läkaren Börje Ejrup. Kliniken grundade sin verksamhet på substitutionsbehandling av rökare och lade grunden för nikotinersättning som behandling av vad Ejrup kallade ”nikotinism”.

Ejrups kliniker blev inte långvariga, men den kliniska behandlingen av rökare fick ny fart i slutet av 60-talet då nikotintuggummit lanserades. På mindre än ett årtionde fick tobaksrökningen status som nikotinberoende.

Mark Elam From the birth of the smokers’ clinic to the invention of Nicorette®: Problematizing smoking as addiction in Sweden 1955–1971 

 

Finland: Läkarna i nyckelroll i dagens försök att få ett stopp på rökningen

Sedan 1970-talet har synen på rökning förvandlats från att vara en dålig vana till att bli ett beroende (1990- och 2000-talet) i finska medier. Rökning målas i dag upp som en sjukdom, där rökaren är för svag för att själv sluta, och där mycket ansvar faller på läkare.

Förändringarna i de finska mediernas rapportering om tobak från 1970-talet till i dag syns på fyra olika sätt 1) den tidigare rökaren förvandlas till en nikotinberoende person, 2) med detta följer en diskussion om olika tekniska och medicinska botemedel, 3) beroendet förklaras i medicinska termer och kräver medicinsk behandling och 4) ansvaret för att lösa problemen vilar nu på läkaren (och delvis på den individuelle tobaksbrukaren).

Läs hela den populärvetenskapliga versionen: Begreppet nikotinberoende och hur det påverkat tobaksfrågan

Matilda Hellman & Maija Majamäki & Pekka Hakkarainen The implication of the concept “nikotiiniriippuvuus” in the Finnish tobacco discussion

 

Sverige: Synen på narkotikaproblemen har varierat med politikers uppfattning om vad som bör göras

 Det råder en splittring i hur narkotikaproblemet diskuteras i dagens Sverige. Mycket forskning och medierna beskriver narkotikamissbruket som medicinskt, medan lagstiftning och myndigheter utgår från en social problembeskrivning.

Historiskt har begreppen varierat, från ett individuellt medicinskt problem på 1800-talet med liten koppling till sociala problem till ett kriminellt och socialpolitiskt problem efter krigstiden. På slutat av 1990-talet fick diskursen igen en medicinsk ton, och beroendebegreppet en central roll.

Variationerna tycks inte följa utvecklingen av empirisk kunskap om narkoitkaproblemens orsaker eller lösningar. Snarare handlar det om att de medicinska begreppen används för att motivera attraktiva samhälleliga åtgärder mot ett socialt problem.

Läs hela den populärvetenskapliga versionen: Böjelse, benägenhet eller beroende?

Johan Edman & Börje Olsson The Swedish drug problem: Conceptual understanding and problem handling, 1839–2011 

 

Danmark: Narkotikabruk - från okontrollerbar hunger till social exkludering

I den danska synen på narkotikaproblem från 1870- till 1980-talet kan man se fyra perioder. Under den långa första perioden ansågs det vara personer med karaktärsbrister som utvecklade ett okontrollerbart och kroniskt behov av droger. Detta var den allmänna uppfattningen om narkotikamissbruk i Danmark fram till 1940-talet. Då, under den andra perioden, växte en drogscen med småkriminella kopplingar fram i Köpenhamn, vilket ändrade bilden av narkotikabruket till att bli en handling som kopplades till socialt marginaliserade grupper med kriminella kopplingar. Begreppet ”eufomania” skapades för att beteckna ett medicinskt problem som krävde sociala och kriminalpolitiska åtgärder.

På 1960-talet, den tredje perioden, började unga, utan tidigare kriminalitet eller morfinbruk, använda droger och särskilt cannabis. Under den här tiden sågs cannabis som ett socialt problem, som kunde behandlas med resocialisering. Nu började man tala om ungdomsproblem och drogmissbruk.

Från slutet av 1970-talet, och förstärkt av hiv-AIDS på 1980-talet, förändrades synen igen, för fjärde gången, till att präglas av skadereducerande insatser mot socialt utstötta individer.

Läs hela den populärvetenskapliga versionen: Håndtering af stofmisbrug i Danmark

Esben Houborg Construction and handling of drug problems in Denmark from the 1870s to the 1980s 

 

Finland: Utvecklat behandlingssystem suger kraften ur det sociala perspektivet på narkotika?

En studie av artiklar i två finska tidskrifter med fokus på socialt arbete och missbruk visar att uppfattningen om narkotikaproblem har medikaliserats på flera sätt från 1960-talet till 1990-talet.

Artiklar som berör narkotika från åren 1968 till 1972 är generellt positivare till förebyggande arbete, och ser narkotikabruk (då framförallt cannabis) som en del av en ungdomskultur. Läkarens eller medicinens roll i lösningen på problemen är liten.
Under den andra tidsperioden (1997-2001) ses narkotikabruk (opiater/opioider i fokus) allt mera som ett kroniskt beroendeproblem, inte minst inom marginaliserade grupper.

Det finns få förväntningar på förebyggande arbete. Behandlingsperspektivet dominerar.  Läkarnas roll både i tidskriftsdiskussionen och som nyckelpersoner i behandlingsinsatserna lyfts fram. Det finns fortfarande ett socialt perspektiv på narkotikaproblemen, men med svag politisk mobilisering för narkotikafrågan och starka, specialiserade behandlingsinstitutioner, blir det sociala perspektivet svagt.

Pia Rosenqvist & Kerstin Stenius Medicalization of the social perspective: Changing conceptualizations of drug problems in Finnish social care and substance abuse treatment
 

 

Norge: Mot allt mer motsägelsefulla synsätt på narkotikaproblemen

Sedan 60-talet har Norge gått från en betoning av kontrollåtgärder för att förhindra narkotikabruk, och drogfrihet som mål i vården, till en betoning på hälsoinriktade insatser för att åtgärda narkotikaproblemet. Förändringen har skett som en reaktion bland annat på höga dödsfallssiffror.

Personer med narkotikaproblem betecknas idag i den politiska debatten som beroende eller sjuka och skadereducerande åtgärder har fått en plats i narkotikapolitiken. Däremot har Norge ännu kvar sina hårda strafflagar för narkotikabrott. Politikerna räds de eventuella effekterna av en liberalisering av straffen, även om få längre talar om Norge som ett drogfritt samhälle.

Läs hela den populärvetenskapliga versionen: Norske myndigheters forståelse av narkotikaproblemet

Astrid Skretting Governmental conceptions of the drug problem: A review of Norwegian governmental papers 1965–2012

 


 

NAD 4/2014 Tema: ESPAD

Nummer 4/2014 av Nordic Studies on Alcohol and Drugs fokuserar på den europeiska skolundersökningen ESPAD. Målet med ESPAD (The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs) är att samla in jämförbart material om europeiska skolungdomars (16-åringars) alkohol- och drogvanor. Ungefär 100 000 elever från fyrtio länder deltar i undersökningen vilket gör den till världens mest omfattande undersökning av ungdomars alkohol- och drogvanor.


Rubriker i detta nummer:

Ledare: ESPAD:s framtida finansiering i vågskålen

Starkt samband mellan blandmissbruk och annat problembeteende

Nya indikatorer på blandmissbruk

En minoritet av unga med cannabiserfarenhet uppger problem

Fler unga prövar receptbelagda lugnande mediciner

En ökning i totalkonsumtionen syns bland alla grupper

Sociala färdigheter påverkar konsumtionen

Unga män har högre risk än unga kvinnor att pröva cannabis – en studie från Albanien


Ledare: ESPAD:s framtida finansiering i vågskålen

Ludwig Kraus och Björn Hibell skriver om den viktiga rollen ESPAD-undersökningen har i jämförelser mellan länders konsumtionstrender. Undersökningens höga värde ligger i hur den genomförs – metodologin och urvalet följer samma strikta modell i alla länder.

Kraus och Hibell konstaterar att efter att ESPAD presenterat 2015-års resultat så kommer Socialdepartementet i Sverige att dra in sitt ekonomiska stöd till undersökningen. Stödet har spelat en viktig roll i att säkerställa kvaliteten på och koordineringen av undersökningen. Den pressade ekonomiska situationen i många europeiska länder gör det svårt att få nationell finansiering för datainsamlingen.

Ludwig Kraus & Björn Hibell Whence and whither: Strengths and future challenges of ESPAD

 

Starkt samband mellan blandmissbruk och annat problembeteende

Blandmissbruket ökar bland unga i Europa enligt EMCDDA. ESPAD-studien visar ett starkt förhållande mellan nivån av blandmissbruk och förekomsten av andra problembeteenden bland europeiska 16-åringar. Det starkaste sambandet syns mellan blandmissbruk och problem med polisen, riskfyllt sexuellt beteende och skolkning. Blandmissbruk bland pojkar kopplas oftast till aggressivt och anti-socialt beteende, medan relationsproblem är vanligare bland flickor.

Anna Kokkevi & Eleftheria Kanavou & Clive Richardson & Anastasios Fotiou & Sonia Papadopoulou & Karin Monshouwer & Joao Matias & Deborah Olszewski Polydrug use by European adolescents in the context of other problem behaviours

 

Nya indikatorer på blandmissbruk

De indikatorer som ofta används för att mäta konsekvenser av och risker med blandmissbruk ger inte en bra helhetbild av läget. Den här artikeln föreslår nya indikatorer som även kunde användas för att utvärdera behandlingssystem eller preventionsmetoder på nationell nivå. De nya indikatorerna tar bättre i beaktande blandmissbrukets följder och risker, argumenterar forskarna.

Alessia Mammone & Francesco Fabi & Emanuela Colasante & Valeria Siciliano & Sabrina Molinaro & Ludwig Kraus & Carla Rossi New indicators to compare and evaluate harmful drug use among adolescents in 38 European countries

 

En minoritet av unga med cannabiserfarenhet uppger problem

Både bland minderåriga och vuxna är cannabis den vanligaste olagliga drogen: så många som en fjärdedel av Europas vuxna befolkning uppger att de prövat cannabis. Den här studien visar att det är en minoritet av de minderåriga som använt cannabis som rapporterar att de upplevt drogrelaterade problem. Andelen som rapporterar problem stiger då man ser på dem som oftare använder cannabis. Högriskgrupperna står för mindre än hälften av alla rapporterade drogrelaterade problem, vilket antyder att preventionsåtgärder borde riktas till den breda allmänheten om man vill minska den totala mängden skadeverkningar.

Anders Romelsjö & Anna-Karin Danielsson & Peter Wennberg & Björn Hibell Cannabis use and drug related problems among adolescents in 27 European countries: The utility of the prevention paradox

 

Fler unga prövar receptbelagda lugnande mediciner

Unga använder allt mer lugnande läkemedel utan läkarordinationer. Den här studien visar att medan andelen 16-åringar som någon gång använt receptbelagda lugnande läkemedel minskar, så ökar den användning som inte varit medicinskt ordinerad.

Anastasios Fotiou & Eleftheria Kanavou & Clive Richardson & Anna Kokkevi Trends in the association between prescribed and nonprescribed use of tranquillisers or sedatives among adolescents in 22 European countries

 

En ökning i totalkonsumtionen syns bland alla grupper

Stämmer det fortfarande att totalkonsumtionen hos unga avspeglas som en ökning bland alla grupper av unga alkoholkonsumenter? Ja, enligt denna studie som visar ett starkt samband mellan totalkonsumtionen och andelen storkonsumenter bland 15-16-åriga unga i Norge. En ökning i totalkonsumtionen syns i alla grupper, från de som dricker lite till de som dricker mycket. Resultaten tyder på att man kan minska konsumtionen i alla grupper genom att minska totalkonsumtionen.

Geir Scott Brunborg & Elin K. Bye & Ingeborg Rossow Collectivity of drinking behavior among adolescents: An analysis of the Norwegian ESPAD data 1995–2011

 

Sociala färdigheter påverkar konsumtionen

Estniska unga (15-16-åringar) med låga sociala färdigheter löper en 50 procents större risk för att börja röka eller dricka dagligen. De löper även en större risk för att någon gång under livet använda cannabis eller lugnande läkemedel. Överlag är andelen pojkar med brister i sociala färdigheter högre än bland flickor: 35 procent jämfört med 19.

Sigrid Vorobjov & Helve Saat & Merike Kull Social skills and their relationship to drug use among 15–16-year-old students in Estonia: An analysis based on the ESPAD data

 

Unga män har högre risk än unga kvinnor att pröva cannabis – en studie från Albanien

Att vara pojke och ha lätt tillgång till cigaretter är de enda faktorer som märkbart ökar chansen för albanska 16-åringar att någon gång under livet ha prövat cigaretter, alkohol eller cannabis. Det visar denna studie som analyserar ESPAD-materialet från Albanien. Författarna konstaterar att tobaks- och alkohollagstiftningen borde bevakas noggrannare.

Ervin Toçi & Dorina Çanaku & Arjan Bregu & Eduard Kakarriqi & Enver Roshi & Genc Burazeri Demographic and social correlates of tobacco, alcohol and cannabis use among 15–16-year-old students in Albania: Results of the ESPAD survey


 

NAD 3/2014

Ledare

Bo Könberg har på uppdrag av Nordiska ministerrådet sammanställt en rapport om nordiskt samarbete för att förbättra hälsan i regionen. Två av Könbergs 14 förslag berör specifikt alkohol- och tobaksområdet; utbyte av kunskap om politiska åtgärder för att förbättra folkhälsan samt etablerandet av en nordisk plattform för att utveckla projekt som minskar ojämlikheter i hälsan. Det är positivt att läsa en nordisk rapport som inte svävar ut i stora visioner och som är lätt att ta ställning till, skriver Kerstin Stenius i ledaren.

Kerstin Stenius The Könberg report and Nordic alcohol and tobacco cooperation
 

 

Danmark: Tre perspektiv på att köra berusad

Unga danskar som blivit fast för rattfylleri pratar om medvetet risktagande och dess konsekvenser för identiteten. Genom kvalitativa intervjuer placerar Lars Fynbo personerna i tre kategorier. Att bli gripen och förlora kontrollen ses av den första gruppen som en påminnelse om rattonykterhetens risker, av den andra gruppen som en reaktion på socialt tryck och av den tredje gruppen som en oundviklig del av ett liv som fortsättningsvis kommer att vara fyllt av risktagande.

Lars Fynbo Risk, control and self-identity: Young drunk drivers’ experiences with driving under the influence of alcohol and drugs

 

Sverige: Äldre dricker oftare än tidigare

Den allra äldsta åldersgruppens alkoholvanor är något som sällan studeras. Denna studie mäter alkoholvanorna bland 77-åringar och äldre i Sverige. Resultaten tyder på att andelen riskkonsumenter i den här åldersgruppen har ökat under de senaste 20 åren. De liberalare attityderna mot alkohol kan vara en orsak till ökningen.

Susanne Kelfve & Neda Agahi & Alexander Darin Mattsson & Carin Lennartsson Increased alcohol use over the past 20 years among the oldest old in Sweden

 

Norge: Korrelation mellan rusmedelsbruk och fysiskt familjevåld

Intervjuer med kvinnor i norska skyddshem visar att det finns ett samband mellan förövares rusmedelsbruk och fysiskt våld. Studien visar också att kvinnor med invandrarbakgrund samt arbetslösa kvinnor är överrepresenterade i skyddshemmen. Den höga andelen utländska kvinnor som svarar ”vet ej” på frågan om förövaren var påverkad av rusmedel tyder på att frågan är kulturellt känslig.

Ingunn Olea Lund Characteristics of a national sample of victims of intimate partner violence (IPV): Associations between perpetrator substance use and physical IPV

Populärvetenskaplig version: Rus og partnervold: en studie om kvinner på krisesentre

 

Skillnader i riktlinjer för psykosociala interventioner för alkoholproblem

Studien diskuterar hur tre prominenta institutioner (i USA, England och Australien) som utformar riktlinjer för interventioner förhåller sig till forskningsresultat. Hur identifieras och rangordnas evidens? I olika nationella kontexter går slutsatserna om vad som är högkvalitativ forskning isär.

Anders Bergmark & Lisa Skogens & Ninive von Greiff The pursuit of evidence-based practice: Comparisons of three guidelines on psychosocial interventions for alcohol problems

 

Missbruksvård: Rum för långsiktigt tänkande trots New Public Management

New Public Management ses ofta som en modell som bara ger utrymme för ekonomiskt tänkande och mätbara resultat. Denna studie, som baserar sig på kvalitativa intervjuer med behandlingspersonal i tre nordiska orter, visar att det finns utrymme för kvalitet och professionalism i behandlingsarbetet. Långsiktigt tänkande och nätverkande är några faktorer som möjliggör detta.

Ole Næss & Ståle Opedal & Sverre M. Nesvåg Room for action? How service managers in three Scandinavian cities experience their possibilities to develop their services 

 

Kommentar: Samhälle ses inte längre som orsak till missbruksproblem

Riikka Perälä skriver att Næss med kollegors material visar att förståelsen för missbruksproblematik är mer pragmatisk och inte lika idealistisk som för ett par årtionden sedan. Samhällets ansvar har ersatts med individens.

Riikka Perälä What drives treatment?


Senast uppdaterad

2016-05-11

Nordens Välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet