UNGASS: Sverige till New York med bred delegation

Narkotika

Publicerad 14 apr 2016

Sverige är tillsammans med Norge kanske det nordiska land som har förberett sig mest inför FN:s narkotikamöte (UNGASS) i New York. Den svenska delegationen leds av folkhälsominister Gabriel Wikström och i den ingår representanter från civilsamhället och riksdagen. Lina Pastorek berättar om hur Sverige har förberett sig inför mötet.

Diskussionerna som har lett fram till det utkast för resolution som nu ligger på bordet har varit svåra och långsamma, säger Lina Pastorek, samordnare för UNGASS 2016 på Socialdepartementet i Sverige.

– En grupp länder driver på kontrollåtgärder och säkerhetsfrågor och en grupp vill skifta fokus mot en mer hälsoorienterad narkotikapolitik. Det är främst Västeuropa, Latinamerika, USA och Kanada som har fokuserat på hälsofrågor, säger Pastorek.

Sverige följer EU:s officiella linje, med fokus på hälsofrågor, riskminimering och avvecklande av dödstraff för narkotikabrott. Utkastet som har arbetats fram och som högst sannolikt kommer att godkännas i New York innehåller inte ställningstagandet emot dödstraff. Bland andra Indonesien, Kina, Pakistan och Egypten motsatte sig att dett lyfts upp i resolutionen och anser att det är en juridisk fråga för de enskilda länderna.

Civilsamhället med

I Sverige har flera dialoger med civila samhället arrangerats inför UNGASS och många organisationer har organiserat konferenser och seminarier med UNGASS som tema. Pastorek säger att Sverige har också har stöttat Civil Society Task Force som organiserar det internationella civilsamhället. Bland andra Berne Stålenkrantz från Svenska Brukarföreningen kommer att delta i den officiella svenska delegationen och är den enda brukarrepresentanten som skickas från de nordiska länderna. Pastorek säger att Sverige har arbetat för att inkludera brukare i diskussionerna inför mötet.

– Vi har arbetat för att också inkludera personer med erfarenhet av narkotika. Det är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv att föra en dialog med brukare och dess företrädare, trots att vi inte behöver hålla med om allt. De nordiska länderna har gemensamt arrangerat evenemang vid narkotikakommissionen i Wien om brukarinflytande eftersom det finns en nordisk samsyn kring social inkludering och välfärdsfrågor, säger Pastorek.

Språket viktigt i resolutionen

Mötet kommer främst att dra upp riktlinjer för ett gemensamt språk kring narkotikapolitik och fungera som ett forum för att diskutera den rådande narkotikasituationen i världen. Själva resolutionen fungerar både som en riktlinje för FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrås (UNODC) verksamhet, för andra FN-organ och för medlemsstaterna i FN.

 

Den svenska regeringen ser inte längre en motsats i arbetet för ett narkotikafritt samhälle och arbetet för en bättre hälsa. Visionen om ett narkotikafritt samhälle behöver inte betyda att man inte kan ha en pragmatisk syn…

 

Begreppet ”harm reduction” finns inte med i resolutionen, trots att många skademinimerande insatser lyfts fram i resolutionen som viktiga för att förbättra brukares hälsa exempelvis sprututbyten, substitutionsbehandling och naloxon för att motverka överdoser. Begreppet skademinskning används inte heller i Sverige.

– Begreppet ”harm reduction” fyller ingen funktion i Sverige. Det har varit ett laddat begrepp och har märkt ut en skiljelinje i svensk narkotikadebatt. Dessutom finns det ingen definition för vad det betyder, därför pratar vi i Sverige i nationella strategier om hälsofrämjande insatser för personer som injicerar droger, säger Pastorek.

Resolutionen innehåller ett nedtonat mål om att världssamfundet ska arbeta mot ett samhälle utan narkotika, ett mål som varit föremål för mycket diskussion.

– Den svenska regeringen ser inte längre en motsats i arbetet för ett narkotikafritt samhälle och arbetet för en bättre hälsa. Visionen om ett narkotikafritt samhälle behöver inte betyda att man inte kan ha en pragmatisk syn på utmaningar och insatser som behövs för enskilda personer. Man kan göra saker parallellt och ”både och”, säger Pastorek.

Cannabis i hetluften

Legalisering av cannabis har varit ett hett diskussionsämne inför UNGASS. Amerikanska delstater och länder som Uruguay har öppnat portarna till en diskussion om huruvida FN:s narkotikakonventioner borde ändras. Mötet i april kommer inte att behandla frågan och det har inte heller funnits officiella förslag om en legalisering under förhandsarbetet.

– Då processen började för ett par år sedan trodde vi att mötet skulle handla om att ifrågasätta konventionerna. Men det visade sig finns ett starkt stöd för dem. De är ganska flexibla redan nu och det finns ett stort handlingsutrymme inom dem, säger Pastorek.

– Delar av företrädare för civilsamhället fokuserar på cannabisfrågan och många side-event under förhandsarbetet har handlat om cannabis, både medicinsk och icke-medicinsk användning. Cannabis har varit som elefanten i rummet under förhandlingarna, då en del länder har legaliserat och andra tillåter medicinsk cannabis. Någon gång måste vi prata om det eftersom det riskerar att urvattna regelverket, säger Pastorek.

Också Sverige har agerat på diskussionerna om cannabis genom att försöka få fram mer forskning inom området. Sverige stod förra året värd för en WHO-organiserad forskningskonferens som resulterade i en rapport om cannabis hälsoskadliga effekter. Rapporten publicerades av WHO i slutet av februari.

 

Julius von Wright
redaktör popNAD

Publicerad 14.4.2019

FacebookXLinkedInEmailPrint