Forskare ifrågasätter Pål Krafts kritik av den kvalitativa forskningen

I en artikel i den norska facktidskriften Rus & Samfunn kritiserar Pål Kraft, som leder ett av de stora hälsoprogrammen i Norges forskningsråd, i skarpa ordalag den kvalitativa forskningen. Hans uttalanden väcker debatt, och flera forskare ifrågasätter i sin tur Krafts uttalanden i en debattartikel i Morgenbladet.

Det hela började med att Pål Kraft i en intervju för den norska facktidskriften Rus & Samfunn (6/2016) fick frågan om varför den kvalitativa rusmedelsforskningen i Norge har fått så lite forskningsanslag av Norges forskningsråd, NFR. Det är NFR som i första hand delar ut offentliga anslag till universitet och högskolor, förra året delade man ut knappt tio miljarder norska kronor.

”Det är bara två saker som räknas då man värderar ansökningarna hos oss, kvalitet och relevans för projektbidragen, och kvalitativ samhällsforskning klarar sig dåligt med tanke på de här kriterierna”, säger Pål Kraft.

Den främsta orsaken till att den kvalitativa forskningen inte håller måttet är, enligt Kraft, för att den endast kan fråga folk om deras, tankar, känslor och åsikter, medan man till exempel med ny teknologi förmår mäta vad folk känner, tänker och anser mer precist. Han hävdar också att kvalitativ samhällsforskning har lite att bidra med när det gäller forskning om orsaker till sjukdom – ett område som NRF prioriterar.

Pål Kraft hänvisar till sitt eget ämne, psykologi, där kvalitativ forskning numera har marginell betydelse. I de 50 mest ansedda psykologitidskrifterna hittar man knappt några kvalitativa studier, säger han. Han har nyligen läst flera kvalitativa studier, och de påminner om forskning gjord för 50 år sedan.

”Har begränsad kunskap”

I en debattartikel i Morgenbladet den 13 januari bemöter sju norska forskare Krafts kritik.

De börjar med att konstatera att det av Kraft ledda forskningsrådets program Bedre Helse ska fördela flera hundra miljoner norska kronor till forskning om hälsa och livskvalitet. Forskarna skriver att ingen metod kan tänkas svara på alla frågor, och att kvalitativ forskning publiceras i internationella topptidskrifter i allt högre grad, också på områden som medicin, som traditionellt sett har haft kvantitativa studier som standard. De sju forskarna skriver också att Pål Kraft i intervjun visar på begränsad kunskap om kvalitativa metoder, men att han nog har starka åsikter i frågan. I debattartikeln framhåller forskarna att mätningar av hjärnaktivitet inte kan ersätta till exempel intervjuer. De uttrycker också oro för att chefen för programmet Bedre Helse inte kan föreställa sig problemställningar där kvalitativa metoder lämpar sig bäst.

Debatten fortsätter i Nordic Studies on Alcohol and Drugs (3/2017), där intresserade bjuds in att delta i debatten.

Malin Wikström

Publicerad 31.1.2017

 


 

 

Senast uppdaterad

2017-10-02

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet