Anabola steroider ett folkhälsoproblem

Bruket av androgena anabola steroider (AAS) borde ses som ett folkhälsoproblem i Norden, skriver Dominic Sagoe från Universitetet i Bergen. Hans nya studie tyder på att 2,1 procent av nordborna har prövat anabola steroider åtminstone en gång. Sverige toppar listan, följt av Norge, Finland, Island och Danmark med den lägsta förekomsten.

Människan har länge använt sig av olika preparat för att förbättra sina idrottsprestationer eller sitt utseende. Till dessa preparat hör androgena anabola steroider (AAS), som är en grupp syntetiska derivat av testosteron. AAS har två huvudsakliga effekter: de ökar muskelstyrka och de har en androgen effekt som resulterar i manliga karaktärsdrag som ökad ansiktsbehåring och mörkare röst.

AAS ökar produktionen av protein i cellerna som i sin tur minskar kroppsfettet och ökar muskeltillväxten. Anabola steroider används ibland inom sjukvården, bland annat av HIV/AIDS-patienter för att öka aptiten för mat eller stimulera muskeltillväxt.

Steget ut ur idrottens värld

På 60- och 70-talet använde främst elitidrottare och bodybuilders anabola steroider för att få större muskler och förbättra sina idrottsprestationer. Under de senaste 30 till 40 åren har anabola steroider tagit steget ut ur idrottsvärlden. Det visar vår studie som nyligen publicerades i Nordic Studies on Alcohol and Drugs. Studien tyder på att 2,1 procent av nordborna har använt anabola steroider minst en gång. Den största andelen finns i Sverige, följt av Norge, Finland, Island och Danmark. Bruket förekommer anmärkningsvärt ofta bland personer som använder andra droger, som idrottar eller som har ett kriminellt förflutet.

I en tidigare studie har vi funnit att 3,3 procent av världens befolkning har använt anabola steroider minst en gång (6,4 procent av männen, 1,6 procent av kvinnorna). Vanligast är bruket i Mellanöstern, följt av Sydamerika och Europa.

Varför används anabola steroider?

Idrottare använder anabola steroider för att förbättra sina prestationer, men det är inte bara professionella idrottare utan även motionsidrottare som brukar AAS.

AAS förekommer inte heller endast i idrottssammanhang utan de används också för att förbättra arbetsprestationer, bland annat av polismän, soldater och dörrvakter för att öka muskelstyrkan. Sambandet mellan anabola steroider och aggressivt beteende och kriminalitet har även visats i flera svenska befolknings- och fängelsestudier.

Den ideala kroppen är en annan motivering för bruket. I en värld där manliga och kvinnliga kroppsideal ständigt porträtteras i medier är anabola steroider ett lätt sätt att framstå som fysiskt och sexuellt attraktiv. Det finns även psykiska orsaker för bruk av preparaten. En del använder anabola steroider för att öka sitt självförtroende och sin koncentration eller för att motverka bland annat depression. 

Preparatens skadeverkningar

Trots att en del användare upplever positiva effekter så kan det förekomma skadeverkningar av långvarigt bruk i form av bland annat högt blodtryck, hjärtproblem, hudproblem, leverskador och onormal bentillväxt hos ungdomar. Brist på rena sprutor kan medföra andra infektionsrisker, som HIV eller hepatit.

Användare kan bli våldsamma eller aggressiva och utveckla ett beroende till AAS. Problem kan uppstå då anabola steroider kombineras med andra preparat som alkohol, tillväxthormoner, ephedrine, kokain eller vätskedrivande medel.

AAS har även en del könsspecifika effekter. Reducerat spermatal, förminskade testiklar, infertilitet och bröstväxt är några risker för män. För kvinnor kan AAS medföra att röstläget sjunker, brösten blir mindre, ansiktsbehåringen ökar, menstruationen blir oregelbunden och att klitoris förstoras.

Både effekterna och skadeverkningarna av anabola steroider beror på doseringens storlek. Långvarigt bruk leder till större effekt, men ökar samtidigt risken för skadeverkningarna.

Restriktioner mot anabola steroider

Sedan 1990-talet har lagstiftningen kring anabola steroider ökat och idrottsförbund har förbjudit användningen bland idrottare. Anabola steroider är illegala eller reglerade bland annat i USA, Storbritannien, Australien, Argentina, Brasilien, Portugal, Saudiarabien och i många andra länder.

Sverige antog lagen om förbud mot vissa dopningsmedel 1991 och Norge utvidgade lagen om läkemedel att innefatta dopingmedel 2013. De andra nordiska länderna överväger att införa liknande lagar eller stärka lagar som redan finns.

Insatser krävs i de nordiska länderna och globalt för att förhindra bruket av anabola steroider och minska skadeverkningarna på brukarna och den nordiska folkhälsan. Det är uppenbart att den lätta tillgången till AAS på webben kräver effektivare insatser för att problemet ska motverkas.

 

Dominic Sagoe, Institutt for samfunnspsykologi, Universitetet i Bergen
(översättning Julius von Wright)

 

Läs även: Blåses doping ut ur proporsjoner? av Ola Røed Bilgrei & Thomas Anton Sandøy

Publicerad 11.2.2015

Senast uppdaterad

2017-03-23

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet