English page Verkkosivu suomeksi

Unga i Norden har rätt att bli hörda

  • Arbetsinkludering
  • Välfärdspolitik
okt
2016
24

- Vi har aldrig haft så välutbildade och resursstarka unga som vi har nu. Men dem som inte mår bra måste vi kunna hjälpa. Så inledde Nordens välfärdscenters projektledare Lidija Kolouh-Söderlund seminariet i Köpenhamn om unga med psykisk ohälsa. Seminariet var det första i en nordisk turné som ska presentera resultatet av projektet Unga in i Norden.

Fler professioner i skolan

Att fler professioner ska anställas i skolan är en annan central rekommendation:
- Det är där barn och unga finns, det är där man kan hjälpa dem, sa Lidija Kolouh-Söderlund. Med flera professioner i skolan, lärare, socionomer, socialpedagoger, breddar man hela verktygslådan och kan förbättra hjälpen.

Ett annat tema som präglade seminariet var att unga med psykisk ohälsa behöver fler alternativ än de som står till buds i dag och som ofta har stark fokus på prestation, utbildning och skola.

- Många unga upplever dagens skola som ren tortyr, sa Lidija Kolouh-Söderlund och hänvisade till goda exempel som ofta är kreativa samarbeten mellan det civila samhället, det privata näringslivet och den offentliga sektorn.

- I projektet säger vi självklart att det offentliga har det främsta ansvaret för de ungas välfärd men vi ser också att hybrider kan vara fantastiska komplement.

Fokus måste flyttas till de unga

Trine Wulf-Andersen, lektor vid IMT, Roskilde Universitet, fördjupade det argumentet. Hon presenterade ett nordiskt forskarnätverk med över 40 forskare från 20 nordiska universitet. Nätverket arbetar för att stärka arbetet med unga utifrån ett stort kunskapsunderlag.

- Vi framhäver utbildningsnivån för unga som avgörande för en plats i samhället, sa hon. Vi diskuterar unga med fokus på deras prestationer som framtida arbetskraft. Men de som har problem klarar inte det, de har kaos i huvudet.

Om samhällets hjälp ska vara effektiv måste fokus flyttas till de ungas aktuella situation och deras egna åsikter om lösningar. Även unga med problem förstår att utbildning är nödvändig och önskad motor för att få plats i samhället - men de som inte klarar pressen ser utbildningen som en del av problemet, inte lösningen.

- Vi möter unga som upplever sig stå i centrum med handläggare och andra vuxna som talar över huvudet på dem, sa Trine Wulf-Andersen, som menar att det förebyggande arbetet inte bara kan fokusera på individen utan även på samhällets strukturer. Det behövs mer av tvärfackligt och tvärsektoriellt samarbete.

Alternativ utan byråkrati

Headspace presenterades som en av de goda hybridexemplen av Trine Hammeshøy, direktör för organisationen. Man erbjuder gratis och anonym rådgivning till unga mellan 12 och 25 år. Det är en lättillgänglig åtgärd, helt utan byråkrati, en förebyggande verksamhet som bärs upp av det civila samhället och frivilliga insatser. Bara tio procent av de unga som närmar sig Headspace har tidigare haft kontakt med samhällets åtgärdspaket.  

Svårt att upptäcka i tid

Iben Nørup, forskare vid Aalborg Universitet, satte fingret på samhällets svårighet att i tid upptäcka de sårbara unga. Alltfler unga får socialhjälp/kontantstøtte och stannar kvar i beroendet av bidraget allt längre tid. Även hemlösheten bland unga ökar.

Oförmågan att i tid upptäcka unga som riskerar att hamna i utsatthet och drabbas av psykisk ohälsa gör att även hjälpen blir försenad.

I den efterföljande paneldebatten deltog även Victor Aagaard, tidigare deltagare i Headspace, och Helene Valgreen, pedagogisk konsulent vid ministeriet för Børn, Undervisning og Ligestilling. Flera röster höjdes för behovet av aktivare roll för det civila samhället, där unga kan skapa sig utrymme på egna premisser.

- Förr i tiden var pressen inte lika hård som idag, det fanns exempelvis tid för ett sabbatsår, sa Trine Hammershøy. Vi har skapat ett konkurrenssamhälle som vi måste försöka komma bort från.

Systemet måste ändra fokus

Att hitta sätt att tidigt upptäcka unga på väg in i psykisk ohälsa var ett annat centralt tema under diskussionen. Felet är kanske att systemet som ska upptäcka problem tidigt, har fokus på prestation i skolan inte på trivsel, menade Iben Nørup. Det är inte prestationskrav som är lösningen, det är mänskligare än så – som Victor Aagaard uttryckte det:

- Man har ett behov att känna att någon är på min sida, att tillhöra en gemenskap som vill ha mig, det spelar ingen roll om det är fotboll eller taekwondo.

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet