För att unga ska ha en chans på arbetsmarknaden krävs att de slutför gymnasiet. Alltför många unga i de nordiska länderna avbryter sin skolgång eller slutar med ofullständiga betyg från gymnasieskolan. Under ett välbesökt debattseminarium i Almedalen söktes nya lösningar på gamla problem. Seminariet arrangerades av Nordens Välfärdscenter, Norden i Fokus, Internationella Programkontoret, ESF-rådet och Ungdomsstyrelsen i Almedalen.
Det aktuella ämnet uppmärksammades när ungdomar och experter möttes i en debatt som en del av Nordens Välfärdscenters Arbetsinkluderingsprojekt. Unga som inte avslutar sin gymnasieutbildning är ett stort problem i flertalet europeiska länder och särskilt finansierade EU-program har inrättats som ger möjlighet till att genomföra projekt för att minska avhoppen. De som hoppar av gymnasiet utan fullständiga betyg löper större risk för arbetslöshet och bidragsberoende senare i livet.
- Runt 10 procent av unga 15-24 år i Norden löper risk för att hamna i ett varaktigt utanförskap, sade Björn Halvorsen, projektledare på Nordens Välfärdscenter.
När skoltillvaron blir sluten verkstad
Är steget för stort mellan studier och arbetsliv? För Emelie Dammare som studerat till billackerare, fick studiemotivationen en rejäl skjuts när hon engagerade sig för ett skolutbyte. Utbytet gav henne en större insyn i branschen och vilka möjligheter som skulle stå till buds efter examen. Framförallt var det erfarenheten att vara med och driva ett utbytesprojekt som gav henne nytt självförtroende och inspiration till studierna.
- Starten på karriären börjar redan på gymnasieutbildningen, därför är det viktigt att man satsar på de unga redan där och knyter ihop arbetsliv med studier. För mig var det avgörande att få ta eget ansvar och göra någonting och inte bara följa med.
Christian Kachoa utstrålar självförtroende och säger att han alltid älskat att spela fotboll. Men med gymnasiestudierna gick det inte lika lätt. Christian testade både Hotell- och restaurangprogrammet och senare även Idrottsprogrammet på Wenströmska gymnasiet innan han helt tappade intresset för studierna.
- Jag visste inte vad jag ville bli, tills jag fick idén att bli frisör. Betygen räckte inte för att bli antagen på frisörlinjen, men så fann jag projektet Arenan i Västerås som erbjöd praktik. Jag gick 1 ½ års intensivutbildning, och idag har jag jobbat lika länge som frisör. Jag blev sedd och fick individuell planering, säger Kachoa.
Viktigt att ingripa tidigt
Bertil Östberg, statsekreterare på Utbildningsdepartementet, berättade om regeringens satsningar på fler speciallärare och betonade vikten av att ingripa tidigt för att undvika avhopp. De unga som hoppar av studierna i gymnasiet har ofta haft problem länge.
Jan Svensson från projektet Ungdomskraft Gotland och Tor Hatlevoll från Sveriges Kommuner och Landsting höll med ungdomarna i panelen.
- I Ungdomskraft har vi intervjuat skolor med få avhopp om vad de gör rätt, sade Jan. Vi har kommit fram till fem framgångsfaktorer. Bland annat handlar det om att sätta upp tydliga mål i verksamheten och betona resultat. Lärarna behöver samarbeta sinsemellan och eleverna ska vara delaktiga i utvecklingsarbetet på skolan.
Publiken engagerade sig i debatten. Cecilia Ekelund, lärare med 40 års yrkeserfarenhet, menade att skolan i första hand behöver fokusera på baskunskaper såsom i Tyskland.
Bertil Östberg, Statssekreterare på Utbildningsdepartementet och Christian Kachoa, tidigare drop out, numera frisör, diskuterar hur man bäst hjälper unga som hoppat av skolan.