English page Verkkosivu suomeksi

Seminarium om barn i fosterhem på Island

  • Välfärdspolitik
dec
2015
1

Skolan har stor betydelse för hur det går för barn som placeras i fosterhem. Skolan fick därför stort utrymme i paneldiskussionen när Nordens Välfärdscenter anordnade seminariet ”Fokus på barn i fosterhem” i Reykjavik.

Seminariet inleddes med att projektledaren Fredrik Hjulström presenterade sitt projekt ”Nordens barn – fokus på barn i fosterhem” och rapporter som skrivits i projektet.

Fredrik redogjorde bland annat för hur viktigt det är att barnen som placeras i fosterhem lyckas i skolan. Enligt svenska registerstudier har dåliga skolresultat hos barn i fosterhem mycket starka statistiska samband med överrisker av bland annat självmordsbeteende, missbruk, kriminalitet och bidragsberoende. Omvänt var frånvaron av skolmisslyckande den enda faktorn som predicerade goda utfall i ung vuxen ålder, oavsett hur dessa definierades.

Fredrik Hjulströms presentation (.pdf, 2.2 MB)

Vad gör skolorna på Island?

Skolan har en viktig roll och det var något som diskuterades i den efterföljande paneldebatten på seminariet.
– Man kan inte bara hoppas på att allt går bra och därför måste skolan vara ansvarig för utvärdering av utvecklingen hos varje fosterbarn. Vi behöver metoder som vi kan lita på. Det saknas ett koordinerat förfarande gällande isländska fosterbarn och skolan, sa Ingileif Ástvaldsdóttir, rektor för Þelamerkurskóla och ordförande i rektorsrådet för grundskolan. 

Ingileif berättade att hennes skola inlett ett speciellt arbetssätt i dessa frågor. Det finns ett team runt varje fosterbarn som träffas med några veckors mellanrum. Under mötena diskuterar man barnets situation och utvecklingen i stort och fattar beslut.

– En hel del av rapportens resultat och förslag kan direkt hänföras till isländska förhållanden, kommenterade Helena Unnarsdóttir, socionom på social/familjtjänsten i Hafnarfjörður kommun. Helena var enig med Ingileif om utbildningens betydelse och att det är viktigt att få fram förbättrade rutiner ifråga om fosterbarn och skolan. 
– Metoder och tillvägagångsätt kan inte vara godtyckliga och avhängiga en individuell insats. 

Skapa forum och använda talespersoner

Tinna Isebarn, generalsekreterare för Ungdomens landsförening, ville jobba för att barn och ungdomar som växer upp i fosterhem får mer inflytande på sina liv. Hon lyfte fram ”De 4 årstider”, en mötesplats i Köpenhamn för ungdomar som bott i fosterhem, som ett bra exempel på hur man skapat forum för kontakter mellan ungdomar som vuxit upp i fosterhem.
– Det rör sig inte bara om fosterbarn, utan även om barn som växer upp bland missbrukare, kriminella eller inom andra marginaliserade grupper av olika slag, sa Tinna.

– Rapporten har definierat och isolerat problemen. Vi vet nu hur vi ska förbättra fosterbarnens situation och livsvillkor. Vi vet också vilka metoder är effektiva. Det är bra nyheter, sa Bragi Guðbrandsson, chef för centrala barnskyddsinstitutet, som samtidigt konstaterade att eftervården av ungdomar som vuxit upp i fosterhem är bristfällig på Island.

– Det gäller att lyssna noggrant, sa Margrét María Sigurðardóttir, barnombudsman. Margrét påpekade också att enligt isländska lagar kan man utse ett fosterbarn en slags individuell talesperson (ombudsman) som kan spela en viktig roll. Margrét tyckte inte att socialvården på Island utnyttjat denna klausul på ett konstruktivt sätt.

Saknas vetenskaplig forskning på Island

En av åhörarna, Gudrun Kristinsdottir, professor i pedagogik, påpekade att det saknas vetenskaplig forskning på Island om fosterbarn. I den senaste studien i ämnet, som gjorts av Áslaug Guttormsdótter, konstaterades att fyra fosterbarn som deltog i studien hade gått i totalt 17 skolor och att de börjat eller bytt skola 26 gånger totalt. Dessa barn hade olika problem och traumatiska erfarenheter av olika slag som drabbade deras skolgång och liv. Studien visar bland annat behovet av ökad samordning, samt mer inflytande för fosterbarnen på sin egen livssituation.

Tre kvinnor i paneldiskussionen.

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet