English page Verkkosivu suomeksi

Nordiska kommuner i utvecklingssamarbete på missbruksområdet

  • Alkohol och narkotika
dec
2014
15

Nordens Välfärdscenters (NVC) jämförande utvecklings- och forskningsprojekt Nordiskt utbyte av lokal kunskap inom missbruksvården (NoLoM) kommer år 2015 att arbeta vidare med verksamheter för skolungdomar med riskkonsumtion, tidiga insatser för personer med dolt alkoholmissbruk och personer i substitutionsbehandling med komplexa problem.

Nordiskt utbyte av lokal kunskap inom missbruksvården (NoLoM)Projektet NoLoM startade 2011 och syftet är att utnyttja lokala erfarenheter av hur man organiserar missbruksvården för att kunna nå flera när konsumtionen av rusmedel ökar samtidigt som resurserna blir allt mer begränsade.

- Missbruksvården och missbruksbehandlingen organiseras på olika sätt i de nordiska länderna med olika finansieringsordningar och olika lagstiftning. Dessutom finns stora lokala variationer i alla länder. I det här projektet vill vi se de lokala variationerna som lokala innovationer och som en styrka i Norden, berättar Kerstin Stenius vid Nordens Välfärdscenter.

- I Norden kan vi jämföra oss med länder som är lagom olika så att vi förstår hur de andra länderna fungerar men samtidigt få fräscha perspektiv på vad vi själva gör. En viktig likhet är att vi har i stort sett samma offentligt finansierade basinstitutioner som har ett ansvar för befolknings välmående: skola, hälsovård och socialvård, konstaterar Stenius.

Hittills har Århus, Stavanger, Umeå och i viss mån också Helsingfors och Esbo deltagit i NoLoM-projektet. De tre förstnämnda kommunerna är med också i fortsättningen.

Unga personer med hög alkohol- och drogkonsumtion och andra problem

 I delprojektet med unga personers missbruk har Århus och Stavanger samarbetat. Syftet har varit att testa ett nytt sätt att identifiera psykiska problem, trivselproblem och alkohol- och drogrelaterade problem bland skolungdomar under 18 år.

- Unga som dricker mycket eller använder droger kan ha också andra problem och har en högre risk att få allvarligare problem senare i livet då de är ännu svårare att nå än under skoltiden, säger Stenius.

I projektet samarbetade skolor med behandlingsenheter i kommunerna. De unga fick erbjudande om att fylla i en webbenkät med frågor om sina problem och bruk av alkohol och droger.

Personlig feedback

De danska eleverna som kom från en så kallad tiondeklass fick personlig feedback på sina svar, om de så önskade. 30 procent ville ha respons och av dem kände sig nästan h��lften mycket ensamma, hade varit deprimerade eller haft själmordstankar. I Stavanger bestod elevgruppen av första årets gymnasieelever och webbenkäterna gällde enbart alkohol- och drogbruket.  

- På båda orterna erbjöds de unga möjligheten att ringa till ett rådgivningsnummer om de ville ha hjälp. Intressant nog var det ingen av dem som utnyttjade den möjligheten, berättar Stenius.

Projektet kommer att fortsätta med nya årsklasser. Bland annat överväger projektdeltagarna att ta en mer aktiv roll och att per telefon eller sms kontakta de elever som önskar feedback eller har stora problem.

- Planen är också att utveckla en webbenkät och annat informationsmaterial som kunde användas i andra kommuner, berättar Stenius.

Personer med dolt alkoholmissbruk

Syftet med delprojektet om personer med dolt alkoholmissbruk har varit att förbättra och effektivt implementera olika typer av identifierings- och interventionsmetoder inom hälsovårdssystemen i Stavanger, Umeå och Århus.

- Missbruksvården når ofta inte ut till människor med dolt alkoholmissbruk men de tenderar att söka sig till hälsovården på grund av andra hälsoproblem, som huvudvärk, yrsel, magproblem eller på grund av olycksfall. I detta delprojekt har man använt och utvecklat kända metoder för identifiering och mini-intervention som prövats bland annat i det svenska Riskbruksprojektet, säger Stenius.

- I hälsovårdssystemen i Umeå, Stavanger och Århus har olika nyckelenheter identifierats: sjukhuskliniker, allmänläkare och lågtröskelenheter. I Stavanger utvecklas och testas en ny metod för att hitta just dem som faktiskt skulle behöva hjälp hos allmänläkare och samma metod ska sannolikt införas i Århus, berättar Stenius.

 Klienter som avbryter substitutionsbehandling

Det tredje delprojektet har arbetat med att förhindra avbrott i substitutionsvården. I projektets första del genomfördes en pilotstudie där 10 personer inom substitutionsvården i Århus, Stavanger, Umeå, Helsingfors och Esbo intervjuades.

- Pilotstudien, som kompletterades med en brukarenkät i Danmark, visar att avbrott förekommer i alla kommunerna, vare sig systemen är liberala som i Danmark eller strikt reglerade som i Sverige.  Avbrotten kan ofta leda till en svår livssituation, inte minst om de är resultat av att patienten skrivs ut för brott mot regler, konstaterar Stenius.

Enligt studien är det viktigt att bland annat i högre grad lyfta fram klienternas personliga behov av psykosocialt stöd, deras individuella rehabiliteringsfaser och behandlingsmål inom de olika vårdsystemen.

Samtidiga psykiska problem

- En viktig orsak till avbrott i substitutionsvården och ett centralt skäl till att avbrotten kan vara så skadliga är att många patienter har samtidiga psykiska problem. Om substitutionsvården avbryts kan det också innebära ett avbrott i vården av psykiska problem. Ur behandlingssystemets synpunkt vore det viktigt att drogproblemet och de psykiska problemen behandlas med en gemensam plan som alla involverade vårdinstanser är överens om, säger Stenius.

I fortsättningen ska man studera hur samarbetet mellan olika vårdinstanser fungerar genom att fokusera på personer i substitutionsvård som har allvarliga sömnsvårigheter. Avsikten är att ta reda på vad de får för vård, av vem och hur väl koordinerad den är.  Projektet ska också ta fram en kort brukarenkät som kan användas av andra kommuner i de nordiska länderna.  

Webbnyhet 11.4 2014: Patientens egna åsikt viktig då substitutionsvården utvecklas

www.nordicwelfare.org/nolom

Foto: Benjamin Suomela

Nordens Välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet