English page Verkkosivu suomeksi

Nordisk inspiration vid rådsmötet i Köpenhamn

  • Funktionshinder
dec
2015
12

I samband med funktionshinderrådets andra möte 2015, arrangerades också ett dialogmöte med den danska regeringens rådgivande organ i funktionshinderfrågor, Det Centrale Handicapråd, DHC. Det var DHC som tog initiativet för att få ta del av goda exempel på påverkansstrategier från andra nordiska länder. Nedan listas de exempel som rådsmedlemmarna valde att lyfta fram som goda exempel.

Översiktsbild från dialogmötet

Danmark: Lokal förankring ger starkare representation

JANUS TARP berättade om kommunernas lagstadgade skyldighet att ha lokala handikappråd. Bildandet av dessa råd har resulterat i en starkare representation på lokal nivå. Fler personer med funktionsnedsättning och deras företrädare genom organisationerna har fått tillfälle att sätta sig in i frågorna. Detta gjorde också att det bildades flera lokalorganisationer inom funktionshindersrörelsen.

INGE STORGARD BONFILS beskrev strukturen för Det Centrale Handikappråd som ett gott exempel med en bredare förankring och därmed större genomslag.

Mer information om danske handicaporganisationers lokala arbete

Finland: Brett samarbete ledde till beslut om personlig assistans

STINA SJÖBLOM och Pirkko Mahlamäki beskrev hur samarbete mellan funktionshindersorganisationer, myndigheter och politiker resulterade i ordningen om personlig assistans. Ett annat gott exempel är THL:s elektroniska handbok för handikappservice, som har flera målgrupper och som styrs av ett redaktionsråd.

Mer information om handboken

Färöarna: FN-kommitténs kommentarer driver på utvecklingen

DORIS BJARKHAMAR och Ása Olsen berättade att funktionshindersorganisationernas skuggrapport inför FN:s funktionshinderskommittés granskning 2013 samt uppföljningen av kommitténs slutgiltiga kommentarer är viktiga verktyg för det fortsatta arbetet. Ett gott samarbete mellan ministeriet och organisationerna beskrivs där man ser varandra som medspelare för att skapa ett bättre liv för personer med funktionsnedsättning.

DE BERÄTTADE även om ett socialpolitiskt projekt vars syfte var att komma tillrätta med långa utredningstider för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den gode tilgang, heter nu ordningen där man lyckats skapa en form för en koordinerad stödinsats för familjer med barn som har dessa funktionsnedsättningar. Modellen är behovs- och familjecentrerad där de professionella, som vanlligtvis inte samarbetar, samlas vid ett tillfälle kring familjen och formulerar en gemensam plan. Detta står i kontrast till tidigare metod när handläggningen gjordes på flera olika håll. 105 familjer har nu kommit in ordningen Den gode tilgang och väntetiden för utredning är i princip borta.

Grönland: En vecka för större öppenhet

KAREN JOELSEN KRISTENSEN beskriver kunskaps- och rådgivningscentret IPIS som ett gott exempel. Det finns ett stort antal olika kurser om olika funktionsnedsättningar. Målgruppen är ofta outbildade stödpersoner och handläggare. Det finns ett samarbete med kommunalarbetare och institutioner. Mycket handlar om att ge grundläggande introduktion om handikappområdet och stöd till personer som arbetar med frågorna. Kommuner erbjuds längre moduluppbyggda kurser där deltagarna får en möjlighet att tillsammans resonera kring olika frågor.

ETT ANNAT exempel är Handicapugen som äger rum varje år i vecka 41, i oktober. Departementet har en budget varifrån föreningar kan söka pengar för att genomföra olika aktiviteter inom ett tema som bestäms av Naalakkersuisoq, ministern. Under Handicapugen får de presentera sina åsikter, projekt och verksamheter. 2015 låg fokus på psykiska funktionsnedsättningar. Exempelvis genomfördes aktiviteter i syfte att få bort tabun och skapa en öppenhet om hur är det att leva med funktionsnedsättning på Grönland. 

IPIS hemsida

Island: Påverkansarbete för ratificering av FN-konventionen

ELLEN CALMON berättade om kampanjen „Áskorun til stjórnvalda að fullgilda SRFF".
Kampanjen syftar till att påverka regeringen att arbeta aktivt för ratificering av konventionen. I korta videoklipp, som uppmärksammar olika aspekter av tillgänglighet, utanförskap och rättigheter, spelars rollerna av kändisar och personer med funktionsnedsättning. Filmerna sprids genom sociala medier och i TV.

AMBASSADÖRERNA är ett projekt där unga vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning genomför en universitetsutbildning om FN-konventionen. De väljer en artikel som de reser runt och föreläser om vid skolor och i andra sammanhang där deras kunskap är viktig.

Mer om kampanjen Áskorun

Mer om projektet Ambassadörerna

Ytterligare information om Ambassadörerna

Norge: Digital information ska vara tillgänglig

I NORGE ska, enligt "Forskrift om universell utforming av informasjons- og kommunikasjonsteknologiske (IKT)-løsninger",  alla nya hemsidor,  som vänder sig till allmänheten, vara universellt utformade efter 1 juli 2013. Fram till 2021 ska samtliga IKT-lösningar vara universellt utformade.
Information om föreskriften:

Sverige: Riv hindren har stark spridningseffekt

OLA BALKE och Ingrid Burman berättade om att myndigheten Handisam och Handikappförbunden, en paraplyorganisation för många funktionshindersförbund, tillsammans erbjöd processtöd för ESF-projekt mellan 2009–2013 som hade funktionshindersperspektiv och inriktade sig på tillgänglighet.
Stödet inriktade sig på projekt som förklarade tillgänglighetbegreppet och utgick från tillgänglighetsperspektiv. Myndigheten Handisam har lagts ner och uppgifterna har delvis övergått till den nya Myndigheten för delaktighet.

DE URSPRUNGLIGA riktlinjerna för hur myndigheter kan öka tillgängligheten i sina verksamheter, Riv hindren, gäller fortfarande. Tillgänglighetskonsulter utbildades och certifierades inom projektet. Konsulterna startade egna företag efter att ha fått stöd från Handikappförbunden och Handisam. Totalt coachades 1.000 projekt; ungefär 18.000 deltagare inom ESF och andra projekt påverkades av satsningen. Det blev en stark spridningseffekt. Många av aktörerna i projektet använder tillgänglighet som ett kriterium i samband med upphandling. Ett annat resultat är att det nu finns många konsulter med egen funktionsnedsättning som kunskapsbas.
Mer information om projektet finns på ESF:s hemsida

Åland: Ny rådsform når starkare effekt genom benchmarking

Ett gott exempel på påverkansstrategi är den nya formen på Ålands Handikappråd. Tidigare bestod rådet enbart av ledamöter från organisationerna men sedan 2013 deltar även representanter från olika avdelningar vid landskapsregeringen samt politiker från Mariehamn. Den nya formen leder till benchmarking vilket stimulerar fortsatt utveckling. Uppföljningen av hur avdelningarna arbetar med tillgänglighet och funktionshindersperspektiv genom programmet Ett tillgängligt Åland, är i sig kraftfull.
Mer information om Ålands program

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet