English page Verkkosivu suomeksi

Hur kan samhället hjälpa fosterbarn på bästa sätt?

  • Välfärdspolitik
nov
2015
26

- Fosterhemsbarn har ett sämre utgångsläge än övriga barn. Kan man lita på att samhället tar hand om dem? Det är en fråga som de placerade unga själva ställer, konstaterade forskaren Tarja Heino från Institutet för hälsa och välfärd då Nordens Välfärdscenters nordiska seminarieturné "Fokus på barn i fosterhem” arrangerades i Helsingfors 18.11.

Nordens Välfärdscenter har tillsammans med ledande nordiska experter tagit fram konkreta rekommendationer för hur samhället kan förbättra situationen för fosterbarn gällande hälsa (både somatisk och psykisk), utbildning och eftervård.

Under seminariet i Helsingfors presenterade projektledare Fredrik Hjulström rekommendationerna som bland annat inkluderar systematiska hälsokontroller (inklusive tandhälsa) av alla barn vid placering, grundlig utredning av barns psykiska hälsa, kartläggning av läskunskaper och matematiska färdigheter hos alla skolbarn i familjehem och kartläggning av behov och tillgång till stöd tillsammans med barnen då de lämnar fosterhemsvården i de äldre tonåren.

Ojämlika hälsokontroller

Finland är det enda nordiska land där man enligt lagen ska kontrollera barns hälsotillstånd vid placering men systemet fungerar ojämlikt.

- Hälsokontrollerna förverkligas olika beroende på var du bor, påpekar Hanna Heinonen, verksamhetsledare för Centralförbundet för Barnskydd. En del kommuner sköter kontrollerna väl medan andra inte gör det lika systematiskt, om alls.

Riksdagsledamoten och blivande familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (Centern) menar att den pågående reformen av social- och hälsovården i Finland kommer att råda bot på detta.

- Den varierande praxisen ute i kommunerna kommer att förbättras i och med reformen. Tack vare de 15 nya självstyrande områdena blir ansvarsfördelningen klarare.

Ritva Mantila, Helsingfors stads socialchef inom barnskyddet, lyfter fram skolhälsovårdens roll.

- Personalen inom skolhälsovården måste få mer kunskap och information gällande de problem placerade barn och unga tampas med.

Skolans roll avgörande

Om fosterhemsbarn misslyckas i skolan är oddsen radikalt sämre för att leva ett någorlunda normalt liv i vuxen ålder, enligt forskningar.

I mellersta Finland stöder man fosterbarns skolgång med pilotprojektet Sisukas som baserar sig på den svenska modellen Skolfam. Syftet är att kartlägga barnens inlärningssvårigheter och psykiska tillstånd och därefter ge individuellt stöd.

- De första resultaten av projektet är uppmuntrande. Barnen har blivit bättre på att både räkna och läsa. De blir inte nödvändigtvis bäst i klassen men det väsentliga är att de inte heller blir efter i skolgången. Förhoppningsvis sprids projektet till hela Finland i framtiden, säger projektledare Christine Välivaara från barnskyddsorganisationen Pesäpuu.

Stöd även som vuxen

Både internationell och nordisk forskning visar att barn i familjehem har ett mycket stort behov av särskilt stöd när de uppnår vuxen ålder.

Vilma Vähämaa har själv varit placerad och fungerar nu som erfarenhetsexpert vid föreningen Osallisuuden aika. Hon understryker hur viktigt det är med eftervård.

- Först kanske det känns som om du inte vill se en enda socialarbetare mera i ditt liv men tankarna ändras då du plötsligt står där ensam. Alla borde också ha en chans att återvända till den familj eller institution där de växte upp, åtminstone några gånger per år.

Hon efterlyser mer information för unga som beger sig ut i vuxenlivet.

- Det skulle vara bra med en databank eller ett telefonnummer för råd och hjälp, exempelvis vad man ska göra med ett skattekort.

Elektroniska terapikort och erfarenhetsexperter

Också de övriga paneldeltagarna har rekommendationer för hur situationen för fosterbarn kunde bli bättre.

- Jag föreslår elektroniska terapikort, där man laddar upp besök till en psykolog och de unga har möjlighet att utnyttja kortet vid behov, säger Tarja Heino.

- Den nationella regleringen för familjevården måste stärkas och tillsynen effektiveras, konstaterar Ritva Mantila.

- Vi bör öka resurserna i de redan befintliga tjänsterna, exempelvis inom barnrådgivningen och skolhälsovården, säger Hanna Heinonen.

- Jag hoppas att socialvårdens perspektiv lyfts fram starkare i samhällsdebatten om social- och hälsovårdsreformen och här bör alla ni, experter inom området, göra era röster hörda, uppmanar Annika Saarikko.

- Då ett nytt projekt startar är det viktigt att erfarenhetsexperterna, alltså de placerade unga själva, tas med och hörs i alla utvecklingsfaser, konstaterar Vilma Vähämaa.

Turné 2015: Fokus på barn i fosterhem

Fredrik Hjulströms presentation (på engelska, pdf, 550 kB) (nytt fönster)

Yhteenveto suomeksi "Perhekotien lapset Pohjolassa" -hankkeen tuloksista (pdf, 392 kB) (nytt fönster)

Videon På väg ut i livet/ Elämässä eteenpäin (tekstitys suomeksi) (nytt fönster)

Fosterbarn i skolan (Sisukas) (nytt fönster)

 


Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet