English page Verkkosivu suomeksi

Demens - utmaning som kräver samarbete

  • Funktionshinder
  • Välfärdspolitik
  • Välfärdsteknologi
apr
2015
12

I dag räknar vi med att en halv miljon har diagnostiserats med olika typer av demenssjukdomar, samtidigt som mörkertalen är stora. Forskningen räknar med att antalet personer som drabbats nästintill fördubblas inom de närmsta trettio åren.

På vilket sätt kan de nordiska länderna hjälpa varandra för att bäst möta utmaningen? Det var temat för Nordens Välfärdscenters temadag om demens den 9 april i Reykjavik.

Gemensam samhällsutmaning

Dagen inleddes av Eygló Harðardóttir, nordisk samarbetsminister och ansvarig för social- och välfärdsfrågor i Island.
– Demens påverkar oss alla. Med stor sannolikhet kommer vi själva eller någon anhörig att drabbas. Samtidigt är det en av de största utmaningarna som vår välfärdsmodell står inför, konstaterade Harðardóttir.
Hon framhöll att vi har ett gemensamt ansvar att bryta tabun och skammen kring sjukdomen.
– Annars kommer vi inte åt mörkertalen och riskerar att inte kunna ge den hjälp som faktiskt finns att tillgå.

Vikten av diagnos

Många sjukdomar kan fastställas genom ett test eller t.ex. röntgenundersökning, men det gäller inte för demenssjukdomar. Här krävs en klinisk diagnos där läkaren väger samman resultatet av en rad undersökningar och provtagningar. Talarna vid dagens seminarium var eniga om vikten av tidig diagnostisering. Dels ökar det den sjuke och de anhörigas tid att ställa om sig på de förändringar som väntar, dels ökar det möjligheten att hitta rätt behandling.

Kunskap för livskvalitet

Elizabeth Dahler Larsen leder arbetet med det nordiska nätverket kring demens som Nordens Välfärdscenter startat. Syftet med nätverket är att sprida best practise och kunskap kring demens i de nordiska länderna. Hon framhäver att den psykosociala vårdmiljön är enormt viktigt för kvaliteten i demensvården.
- Genom att utforma vården kring personens tidigare liv går det att vidmakthålla friska funktioner och ge den demente högre livskvalitet under hela sjukdomsförloppet. Men tyvärr tillämpas inte kunskapen i så stor utsträckning. Här kan demensnätverket spela en viktig roll genom att lyfta goda nordiska exempel från länderna.

Framtidens demensboende

I de nordiska länderna strävar man efter att personer med demens ska kunna leva kvar i eget hem så länge som möjligt. Forskningen visar att fler olika former av stöd behövs både när man bor kvar hemma och när man flyttar till någon form av omsorgsboende. Maarit Aalto berättade om hur boendesituationen ser ut i dagsläget för nordens äldre befolkning:
- Långt ifrån alla personer med demens beviljas i dag plats i boendeformer som är särskilt anpassade för dem. Vi måste föra en diskussioner om hur boendeformer i framtiden bäst utvecklas för just den här gruppen, fastslog Aalto.

Distansutbildning – effektiv väg till kunskap

Johan Nyman berättade om Nordens Välfärdcenters e-lärandeprojekt. Projektet vänder sig till all personal som kommer i kontakt med äldre som lider av kombinerade syn- och hörselnedsättning.
– Det är inte ovanligt att personalen tänker att det är normalt att höra och se dåligt när man blir äldre och att det inte är mycket man kan göra åt saken. Den sjuke reagerar ofta med stress och i blir inte sällan utåtagerande när hen inte får rätt hjälp. Genom att använda e-lärande kan man höja kunskapen bland personalen utan att det kostar något. Distanskurser ger också möjlighet för deltagarna att dela erfarenheter sinsemellan, något som mycket värdefullt.

Teknik till stöd och hjälp

Dennis Søndergård, projektledare på Nordens Välfärdscenter, avslutade dagen med att berätta om hur välfärdsteknologi kan användas för underlätta vardagen för personer med demens.
– Även om utvecklingen gått framåt är det dessvärre vanligt att kunskapen inte når ut i verksamheten, säger Søndergård. Kommunerna driver ofta mindre projekt, som sällan bygger vidare på kunskap som redan finns, utan omedvetet uppfinner man hjulet gång på gång. Även här kan det nordiska demensnätverket spela en central roll.

Eygló Harðardóttir i talarstolen


Maarit Aaltos presentation (pdf 493 kB)

Johan Nymans presentation (pdf 1156 kB)

Elizabeth Dahler Larsens presentation (pdf 598 kB)

Dennis Søndergårds presentation (pdf 886 kB)

Jón Snædals presentation (pdf 1219kB)

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet